Redan i somras visade en undersökning av affÀrsklimatet i Kina pÄ det sÀmsta lÀget under de tio Är som mÀtningarna har gjorts. Och mycket pekar pÄ att det sedan dess har blivit Ànnu sÀmre, enligt Joakim Abeleen.
ââDen senaste tidens turbulens kan ha pĂ„verkat upplevelsen av affĂ€rsklimatet ytterligare, sĂ€ger han till TT i samband med en företagslunch arrangerad av Business Sweden i Stockholm.
Med pÄ lunchen fanns företrÀdare för sÄvÀl stora företag som myndigheter och branschföretrÀdare.
FĂ„ flyttar till Kina
Att hitta kompetent personal Àr en stor utmaning. FÄ utlÀnningar flyttar till Kina. Och kinesisk arbetskraft Àr trögrörlig, bland annat pÄ grund av krÄnglig byrÄkrati som lÄser fast mÄnga kineser dÀr de bor.
Dessutom upplever företagen att det har blivit en nackdel att vara ett utlÀndskt företag. Den kinesiska staten har skÀrpt kraven pÄ att rÄvaror, teknik och underleverantörer ska komma frÄn Kina, vilket krÀver allt mer omstÀllning i försörjningskedjorna.
Kinas ÄterhÀmtning efter pandeminedstÀngningarna Àr samtidigt betydligt svagare Àn vÀntat.
ââDet Ă€r konsumtion, investeringar och handel â en kombination av tre faktorer som Ă€r svajiga just nu, sĂ€ger Abeleen.
Den globala konjunkturnedgĂ„ngen i inflations- och rĂ€ntechocken förklarar handelsbakslaget. Till det kommer ökade geopolitiska spĂ€nningar i skuggan av Ukrainakriget och konflikten kring Taiwans status. Dessutom brottas Kina med stora inhemska skuldproblem â inte minst i fastighetssektorn â som har lagt en vĂ„t filt över konsumtionen i landet.
ââFastighetssektorn var ju omkring 30 procent av Kinas BNP ett tag. NĂ€r den börjar skaka blir man rĂ€tt nervös. Man sparar mer och har blivit mer orolig för framtiden.
NÄr nog inte mÄlet
Officiellt Àr mÄlet instÀllt pÄ 5 procent i kinesisk tillvÀxt i Är.
ââMen de flesta Ă€r överens om att det nog inte kommer att uppnĂ„s, sĂ€ger Abeleen.
Han konstaterar samtidigt att arbetslöshetsstatistiken har blivit sÄ dyster lÀsning att myndigheterna i Kina sedan en tid har slutat publicera de allra kÀnsligaste uppgifterna, som ungdomsarbetslösheten.
Trots motvinden och det osĂ€kra lĂ€get plöjer svenska storbolag â som Volvo, Ikea, Astra Zeneca och ABB â ned stora belopp i direktinvesteringar i landet. Det handlar om allt frĂ„n nya fabriker, nya dotterbolag och olika typer av utvecklingscenter i landet.
ââMĂ„nga bolag har 10-20 procent av försĂ€ljningen i Kina. Det Ă€r en marknad som Ă€r viktig för allt frĂ„n fordonsindustrin till verkstadsbolag, lĂ€kemedel och konsumentvaror, sĂ€ger Abeleen.
Enligt Abeleen handlar det strategiskt bland annat om att storföretagen ser det som viktigt att vara med i "det innovativa ekosystemet" i Kina.
"Enormt avancerade industrikluster"
Men rÀknar man antalet nya etableringar av svenska företag i landet Àr det mycket fÄ jÀmfört med för nÄgra Är sedan.
ââTröskeln för att göra affĂ€rer i Kina har blivit högre, sĂ€ger Abeleen.
Svenska konsumenter kan redan nu mÀrka av Kinas nya roll i vÀrldsekonomin, enligt Abeleen:
ââDet finns andra lĂ€nder i vĂ€rlden som Ă€r billigare för inköp och produktion.
Fast nĂ€r det gĂ€ller mer relativt avancerade produkter â som mobiltelefoner och bilar â Ă€r Kina lĂ„ngt framme, trots sanktioner frĂ„n vĂ€st och USA:s teknikbojkott.
ââKina har byggt upp enormt avancerade industrikluster. En producent i Kina hittar leverantörer runt hörnet, som hittar sina leverantörer runt hörnet. Det sitter ihop pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n pĂ„ mĂ„nga andra stĂ€llen.