Redan i somras visade en undersökning av affärsklimatet i Kina på det sämsta läget under de tio år som mätningarna har gjorts. Och mycket pekar på att det sedan dess har blivit ännu sämre, enligt Joakim Abeleen.
– Den senaste tidens turbulens kan ha påverkat upplevelsen av affärsklimatet ytterligare, säger han till TT i samband med en företagslunch arrangerad av Business Sweden i Stockholm.
Med på lunchen fanns företrädare för såväl stora företag som myndigheter och branschföreträdare.
Få flyttar till Kina
Att hitta kompetent personal är en stor utmaning. Få utlänningar flyttar till Kina. Och kinesisk arbetskraft är trögrörlig, bland annat på grund av krånglig byråkrati som låser fast många kineser där de bor.
Dessutom upplever företagen att det har blivit en nackdel att vara ett utländskt företag. Den kinesiska staten har skärpt kraven på att råvaror, teknik och underleverantörer ska komma från Kina, vilket kräver allt mer omställning i försörjningskedjorna.
Kinas återhämtning efter pandeminedstängningarna är samtidigt betydligt svagare än väntat.
– Det är konsumtion, investeringar och handel – en kombination av tre faktorer som är svajiga just nu, säger Abeleen.
Den globala konjunkturnedgången i inflations- och räntechocken förklarar handelsbakslaget. Till det kommer ökade geopolitiska spänningar i skuggan av Ukrainakriget och konflikten kring Taiwans status. Dessutom brottas Kina med stora inhemska skuldproblem – inte minst i fastighetssektorn – som har lagt en våt filt över konsumtionen i landet.
– Fastighetssektorn var ju omkring 30 procent av Kinas BNP ett tag. När den börjar skaka blir man rätt nervös. Man sparar mer och har blivit mer orolig för framtiden.
Når nog inte målet
Officiellt är målet inställt på 5 procent i kinesisk tillväxt i år.
– Men de flesta är överens om att det nog inte kommer att uppnås, säger Abeleen.
Han konstaterar samtidigt att arbetslöshetsstatistiken har blivit så dyster läsning att myndigheterna i Kina sedan en tid har slutat publicera de allra känsligaste uppgifterna, som ungdomsarbetslösheten.
Trots motvinden och det osäkra läget plöjer svenska storbolag – som Volvo, Ikea, Astra Zeneca och ABB – ned stora belopp i direktinvesteringar i landet. Det handlar om allt från nya fabriker, nya dotterbolag och olika typer av utvecklingscenter i landet.
– Många bolag har 10-20 procent av försäljningen i Kina. Det är en marknad som är viktig för allt från fordonsindustrin till verkstadsbolag, läkemedel och konsumentvaror, säger Abeleen.
Enligt Abeleen handlar det strategiskt bland annat om att storföretagen ser det som viktigt att vara med i "det innovativa ekosystemet" i Kina.
"Enormt avancerade industrikluster"
Men räknar man antalet nya etableringar av svenska företag i landet är det mycket få jämfört med för några år sedan.
– Tröskeln för att göra affärer i Kina har blivit högre, säger Abeleen.
Svenska konsumenter kan redan nu märka av Kinas nya roll i världsekonomin, enligt Abeleen:
– Det finns andra länder i världen som är billigare för inköp och produktion.
Fast när det gäller mer relativt avancerade produkter – som mobiltelefoner och bilar – är Kina långt framme, trots sanktioner från väst och USA:s teknikbojkott.
– Kina har byggt upp enormt avancerade industrikluster. En producent i Kina hittar leverantörer runt hörnet, som hittar sina leverantörer runt hörnet. Det sitter ihop på ett helt annat sätt än på många andra ställen.