Undersökningen inbegriper 17 000 unika produkter som har sålts i många butiker den 1 januari 2022 samt den 24 november 2024.
– Priserna på de billigaste produkterna har ökat mest procentuellt sett, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen.
Matpriskollen har klassificerat produkterna i grupper om fem kronor i spannet 0–60 kr. Alla produkter över 60 kronor utgör en egen grupp– och resultatet är tydligt. Ju lägre pris desto större prisökning, med ett undantag.
– Enda avvikelsen från kurvan är gruppen mellan 54 och 59 kr, där det finns produkter som har ökat mycket i pris, som kaffe, fisk och olivolja till exempel, säger Ulf Mazur.
Varför ser det ut så här?
– En 50-öring på en billig produkt blir mer procentuellt sett än på en dyr produkt. Dessutom är det vanligt i prissättning att man höjer till något som slutar på 90 eller 95 öre, säger Mazur.
"Cheapflation"
Trenden med relativt sett högre prisökningar på varor i de lägre prisgrupperna är inte unikt för Sverige, något som bland annat Financial Times har rapporterat om. För att få en bild av hur det ser ut i Sverige har Socialdemokraterna beställt undersökningen av Matpriskollen.
– Vi har följt frågan med "cheapflation" internationellt och är glada över att det nu finns en undersökning som visar att det här har drabbat också Sverige, säger Mikael Damberg (S), riksdagsledamot och vice ordförande i Finansutskottet.
Han menar att det här får konsekvenser och borde ses som en väckarklocka för politiker.
– Vi vet att de som har de minsta marginalerna drabbas hårdast av inflation, men nu drabbas man dubbelt på grund av ännu högre prisökningar på mat i de billigare produktkategorierna, säger han.
Ulf Mazur är tydlig med att Matpriskollen inte har studerat människors köpmönster.
– Hypotesen är att de som inte har mycket pengar köper billigare produkter men vi har inte fakta på köpmönster. Man behöver nog ta in den biten också för att kunna dra långtgående slutsatser, säger Mazur.