Mitt i den ekonomiska och politiska oron vill två stora regioner i Europa utträda ur sina stater. Redan i morgon går skottarna till folkomröstning för att bestämma om de ska stanna i Storbritannien eller bli självständiga. Och får det regionala styret i Katalonien som det vill, röstar katalanerna om utträde ur Spanien i november. Centralmakten i Madrid är helt emot folkomröstningen, och lär göra allt för att stoppa den.
Både Skottland och Katalonien är redan självstyrande på de flesta områden, och ser sig själva mer som länder än som regioner, och deras självständighetssträvanden är inte ”nynationalistiska”. Inte heller är de riktade mot EU, som en del EU-kritiker tycks tro. Det första Skottland och Katalonien skulle göra efter självständighetsförklaringarna, vore att begära inträde i EU. Katalonien troligen även i valutaunionen.
Därmed inte sagt att självständighetsplanerna inte har något med EU göra.
Katalanerna som är en välmående del av Spanien är tycker sig få bära orättvisa bördor i eurokrisens spår. Skottarna skyller problemen på engelsmännen. Både Skottland och Katalonien tror att de skulle klara sig bättre på egen hand.
Det finns också olikheter i livsstil och politiska skillnader. Katalonien är mer liberalt än Spanien i övrigt, och motsätter sig t ex det abortförbud som Spaniens högerregering försöker genomdriva. Skottarna är mer vänstersinnade än engelsmännen. Det varnas energiskt för Camerons nedskärningar och privatiseringar.
Ett lösgörande av dessa regioner inte leda till några större konvulsioner i berörda länder. Utbrytningarna kan tvärtom vitalisera det kulturella, politiska och ekonomiska livet.
Det är svårt att ha några principiella invändningar mot att områden med stark kulturell identitet lösgör sig ur en statsbildning som de inte känner sig hemma i. Det sagda gäller inte länder som ligger och skaver mellan ekonomiska, politiska och militära block, och där det ena blocket är ute efter att kapa åt sig delar av ett grannland. I den mån den proryska separatiströrelsen i Ukraina någonsin varit genuin, är den idag ingenting annat än ett brottsligt verktyg för ryska expansionssträvanden. Som sådan måste den fördömas och motarbetas.