Svenska folket slog rekord i givmildhet 2016. Det är ju väldigt bra att vi delar med oss av vårt överflöd. För det handlar ju inte om "änkans sista skärv", snarare om att bedöva sitt dåliga samvete för den överkonsumtion som många av oss håller på med. Det är ju svårt att motstå all reklam och all påverkan om att det är viktigt att köpa de senaste teknikprylarna, nyaste bilen, större lägenhet för att inte tala om Thailandsresan som vi måste unna oss.
Glädjande nog lär viljan att betala skatt också ha ökat, även om det är långt kvar till att staten får in all skatt som borde betalas. Det är ju väldigt konstigt kan det tyckas. Vi är generösa med att ge bort pengar, men att betala vår gemensamma välfärd är inte lika lockande.
Ändå har då aldrig vi hört någon som tyckt att vi har för bra sjukvård eller alldeles för lyxiga skolor, snarare tvärtom. Det höjs ju röster både här och var om bristande resurser inom polis, skolor och vård och omsorg. För att inte tala om vägar och järnvägar. Men viljan att betala är inte alltid den bästa.
Ibland kan det i vissa kretsar låta som om det är smart att smita undan med skatten. Vi tycker att det är ungefär lika smart som att snatta i matbutiken.
Om alla betalade gemensamma utgifter skulle vi kunna satsa mycket mer resurser på att ta emot de människor som flyr till vårt land från krig, svält och naturkatastrofer. Vi skulle slippa den ständiga diskussionen om att vi inte har råd. Om vi därtill sänkte vår överkonsumtion så skulle vi inte ha så mycket farligt avfall som vi nu pådyvlar andra, fattiga, länder att ta hand om. Att världen ser ut som den gör med miljökatastrofer av olika slag har vi del i och bör ta ansvar för.
Fortsätt gärna att ge pengar till olika hjälporganisationer, dom gör ett bra jobb och behöver pengar. Men se också till att betala skatt så att vår gemensamma sektor får de pengar som behövs.