Kronisk ineffektivitet ger 50 öre välfärd för varje skattekrona

Vill S vinna valet 2026?
I så fall behöver partiet ha fokus på vad vanligt folk får för sina skattepengar!
– Dumt att satsa15 000 dollar per år och elev för att komma på 15 plats i en Pisa--mätning; skriver Hedi Bel Habib.

Hedi Bel Habib kommenterar sin artikel om socialdemokratisk politik.

Foto: Widar Andersson

Politik2024-11-29 04:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gästinlägg

"Vanligt folk" har blivit ett favoritord i Socialdemokraternas politiska retorik. Men huvudfrågan som berör vanligt folk lyser med sin frånvaro: nämligen vad staten och kommunerna gör med deras skattepengar!

1. Huvudfrågan lyser med sin frånvaro i S- partiprogram

Tage Erlander och Gustav Möller har byggt upp välfärdssamhället på principen om effektiv användning av skattepengar. Deras princip var:  "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket" ! Denna princip har gjort Sverige till ett rikt och jämlikt land. Därför bör Socialdemokraterna i sina program och på sin kongress i slutet av maj 2025 fokusera på vad folket får för sina skattepengar!

Enligt den senaste Pisa-mätningen hamnar Sverige på 15:e plats av totalt 38 OECD-länder. PISA mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap och är ett viktigt verktyg för att utvärdera och styra utbildningspolitiken. 

Här behöver Socialdemokraterna ge svar på varför Sverige satsar 15 000 USA dollar per elev för att hamna på plats 15 i en Pisamätning. Japan är bäst av OECD-länderna och kommer på första plats. Landet satsar bara 9 900 dollar par elev. Estland hamnar på plats 3 och har en kostnad per elev på 10 600 USA dollar. 

Socialdemokraterna skyller det försämrade skolresultatet på friskolereformen. Forskning visar dock att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Forskarna kunde med hjälp av internationella mätningar och provresultat från andra undersökningar före PISA följa elevers kunskaper längre tillbaka i tiden. Varken kommunalisering eller friskolereformerna tycks ha varit den utlösande faktorn. 

Sämre skolresultat trots höga elevkostnader är ett symptom på den offentliga sektorns ineffektivitet som drabbade Sverige redan i början av 90-talet då fokus flyttades från effektiv skattehantering till slentrianmässigt höjda skatter inom välfärdspolitiken. Sedan 90-talet drabbades den offentliga sektorn av en kronisk ineffektivitetssjuka som gör att svenskarna får en välfärd motsvarande 50 öre för varje betald skattekrona. 

2. Slöseri med skattepengar stämplas som migrationsproblem

I utkastet till partiprogram radar Socialdemokraterna upp hårdare straff och pekar ut migration som orsak till dagens samhällsproblem. Men frågan är här varför Tyskland inte får samma problem som Sverige. För perioden 2016 -2022 låg arbetslösheten för den utomeuropeiskt födda gruppen på mellan 16 och 14 procent i Tyskland jämfört med nära 40 procent i Sverige. Trots att Tyskland och Sverige utsattes för samma migrationstryck under perioden 2013-2015 har Tyskland den lägsta nivån av ungdomsarbetslöshet bland utomeuropeiskt födda och den lägsta nivån av dödligt skjutvapenvåld bland ungdomar.

Därför är de integrationsproblem som uppstår i Sverige bara ett förstoringsglas som synliggör den ineffektiva arbetsmarknadspolitiken i Sverige jämfört med Tyskland. Genom att stämpla ineffektivitet inom arbetsmarknadspolitiken som migrationsproblem blockerar Socialdemokraterna nödvändiga effektivitetsreformer inom den offentliga sektorn som helhet.

3. Gör utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken till ett sammanhållet lärlingssystem

Tyskland har Europas lägsta ungdomsarbetslöshet och det tyska lärlingssystemet som länkar samman utbildning/arbetsmarknad/näringsliv i en smart kedjedynamik anses vara en avgörande faktor bakom en effektiv matchning på arbetsmarknaden. Det pågår isolerade försök med lärlingsutbildningar i Sverige, men andelen företag som tar emot personer på praktik eller lärlingsplats är försumbar i Sverige jämfört med Tyskland.

Här är det igen en fråga om slöseri med svenska skattepengar. Idag bereds cirka 100 miljarder kronor inom området utbildning och universitetsforskning och 92 miljarder inom området arbetsmarknad och arbetsliv av separata utskott i riksdagen och hanteras av en splittrad myndighetsstruktur utan någon systematisk koppling till näringslivets behov.

Ett sammanhållet lärlingssystem för utbildning och arbetsmarknad kan minska kostnaderna avsevärt, skapa bättre matchning på arbetsmarknaden och samtidigt fungera som en strukturbarriär mot gängkriminalitet.

Vill Socialdemokraterna vinna valet 2026 behöver de sluta med pseudoåtgärder och fokusera på vilken nytta de tänker leverera för folkets skattepengar!

Hedi Bel Habib bor i Norrköping och är en fristående debattör. Han är Filosofie doktor och forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.