Jaha, nu är det dags igen. Ett alldeles nytt år poppade upp i natt. Det är dags att summera det år som gått och fundera ut önskningar inför det nya. Den årsberättelsen får nog inskränkas till Sverige och till den ganska så begränsade del av tillvaron, som vi två tar del av.
Vi har till exempel passerat bäst-föredatum när det gäller den aktuella floran av populär musik, även om vi kan lyssna på en hel del med nöje. Det är bara så otroligt många artister och fler dyker upp ideligen, så dom får helt enkelt inte plats bland hjärnvindlingarna. Dom måste ju trängas med allt annat, som vi också gillar, både Presley, Beatles, ABBA och klassisk musik. Ja det räcker inte med det, vi är inte så bra på sport heller, nu rodnar vi men sanningen ska fram! Vi hejar givetvis på IFK och på alla duktiga tjejer och blir glada när det går bra för Sverige med vad det nu är, men det är så ofantligt mycket på gång hela tiden så vi hinner helt enkelt inte.
Vi försöker hänga med på politikens utveckling - ja det är rätt komplicerat det med - och bidrar med att rösta på det vi tycker är bäst för Sverige - och vi gör vad vi kan för att det fackliga arbetet ska blomstra. Vi är djupt tacksamma för att Sverige hittills har klarat sig från hatattacker och annat elände, som plågar världen. Vi är också tacksamma för att våra politiska företrädare, oavsett partitillhörighet, faktiskt bara kivas så där småkitsligt som syskon ofta gör, men nog kunde dom väl prata ihop sej om mycket mer!
Nå, vad önskar vi oss och er under nästa år? Det blir väl inte "Den tusenåra fredens rike" i år heller, men vi kan väl ändå önska oss en fredligare värld! Änglaskaran kan få Mr Trump på entreprenad, för det verkar inte stå i människors makt att fatta vad USA tänker på. Vi nöjer oss med att önska att änglarna eller medmänniskorna kan få både Trump och alla magnater han utnämner till viktiga poster att fatta att det är lättare att riva ner och förstöra än att bygga upp igen.
För oss här i Östergötland önskar vi att allt blir så där lagom, inte för kallt, inte för varmt, inte för torrt, inte för blött. Vi vill inte ha halka, tack! Vi vill att alla ska ha jobb och att vi tillsammans ska göra Sverige välkomnande till alla som har det bedrövligt på grund av ofred och ovilja. För oss äldres del vill vi få de yngre att stå ut med oss, för dom ska ju själva bli hundra år säjs det. Någon gång kanske forskarna klarlägger hur mycket pensionärer gör för att de yngre ska hinna med både jobbet och ungarna, det ni, haha!