Vissa insikter kan inte övertas från andra
Louise Malmström
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Först kan jag inte låta bli att le mot henne men så inser jag snabbt att hon knappast lär skymta någon slags själarnas gemenskap med den osvarta trettiotreåring som är jag och övergår i stället till att minnas min egen första badge. Den var orange med texten Stoppa plågsamma djurförsök! Fast på den tiden vill jag minnas att det inte kallades badge utan popknapp - oavsett om det var en popgrupp på knappen eller inte.
Jag var väl kanske tolv och hade just fått upp ögonen för det grymma faktum att kattungar och möss och kaniner plågades för att jag skulle kunna köpa Jane Hellenschampo och använda det utan att få allergiska reaktioner i hårbotten. Den insikten ledde mig till ett medlemskap i Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök, det som i dag heter Djurens Rätt.
Med medlemskapet i NSMPD följde en tidning. En tidning som jag sällan öppnade eftersom jag visste vad som fanns där i och inte klarade av att möta det. Bilder på kaniner med uppspärrade och såriga ögon. Bilder på sorgsna apor i fångenskap och på höns i minimala burar. Gissa om jag och kompisen delade ut flygblad där godkända, icke djurtestade produkter var listade till alla runt omkring oss. Och gissa om jag aldrig köpt burägg sedan jag flyttat hemifrån.
Jag tittar ned på min egen tygväska. Den är inte svart utan röd men kanske skulle det göra sig med ett par badges på den? Frågan är bara var i universum min gamla NSMPD-knapp befinner sig numera och hur många fler knappar med budskap jag skulle behöva skaffa fram för att det skulle kunna ge en skaplig översikt över allt jag tycker och vill driva.
Frågan är också om det skulle vara för patetiskt och naivt att knalla omkring med sådana yttringar när man börjar närma sig trettiofem.
Det gäller att inse sina begränsningar och inte tro att man kan spela på en annan planhalva än den man befinner sig på. Badges funkar inte längre, inte för mig. Åsikter är dock inte färskvara på samma sätt. Jag tycker fortfarande inte att det är okej att föda upp djur med det enda syftet att nöjesjaga dem som man gör med vissa fåglar för att det är så lönsamt.
Jag tycker inte heller att det är okej att tvångsmata gäss för att de ska få oproportionerligt stor lever som vi kan njuta som delikatess. Det är bara några exempel på djurplågeri som är SÅ onödig.
Jag tänker att jag egentligen borde berätta för henne vad jag tycker och att jag försöker förändra det - fast på demokratisk väg - med tanke på hennes uppenbara förkärlek för anarki. Men innan jag hinner repa mod och inleda en konversation reser hon sig plötsligt och stiger av. Kanske är det lika bra. Vissa insikter måste man göra själv och kan inte överta dem från andra.