Kylan är inget större problem och är heller inte skälet till att många fåglar nu lämnat landet för sydligare breddgrader.
Finns det bara mat klarar de den kalla årstiden bra.
Maten finns i deras naturliga livsmiljö, så det där med fågelbord är egentligen mest för vår egen skull.
Lite mysfaktor ungefär som att sitta framför en öppen spis och titta på den sprakande brasan.
För utpräglade insektsätare som exempelvis svalor, sångare och flugsnappare finns däremot inte mycket att hämta så här års. Därför flyttar de.
Livsmiljön ja, det är den med allt vad det innebär i form av födotillgång, skydd och lämpliga boplatser med mera, som är garanten för livskraftiga bestånd.
Entitan och talltitan därute vid fågelbordet har visat på mycket kraftiga minskningar under de senaste 20-30 åren. Så har även flera andra arter gjort. Vissa fåglars populationer har under samma period till och med halverats jämfört med tidigare. I de flesta fall beror det på att just livsmiljön minskat.
En art specifikt knuten till lövträd drabbas givetvis negativt om man hugger ned lövskog och ersätter med granplantering. För en fågelart vars bohål hackas ut i grova eller murkna träd blir det svårare att hitta en lämplig boplats om stora arealer huggs ned innan träden hinner bli grova och murkna.
Men detta är just vad som händer nu. För varje dag försvinner ytterligare livsmiljö för många arter.
Enligt internationell forskning utgör utarmningen av den biologiska mångfalden det enskilt största hotet mot vår framtid. Det är där vi överskrider planetens begränsning som allra mest. Klimathotet kommer faktiskt på tredje plats.
Då är det bra med demokrati, fri press och granskande journalister som håller koll på vad som händer. Enligt demokratiskt fattade beslut har vi nämligen bestämt att alla arter ska finnas kvar i livskraftiga bestånd.
Om ekonomiska särintressen får stå oemotsagda blir vi annars lätt vilseledda att tro att allt är i sin ordning. Skogsindustrierna lanserade nyligen en hemsida där en kartbild ger intrycket av att mer än halva Sveriges yta skulle utgöras av skyddad skog. I själva verket är golfbanor, kalfjäll och många andra trädlösa områden markerade som skyddad skog. Strandängarna i Svensksundsviken är ett lokalt exempel.
Det finns all anledning att granska även de politiker som inte springer omkring med järnrör på stan. Annars är risken stor att det i framtiden blir ganska tomt vid fågelbordet när vi tittar ut genom fönstret.