Viktig avvägning vid asyl
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så sker också för det mesta. För att få ett permanent uppehållstillstånd räcker det alltså inte att till exempel komma från en väldigt fattig och/eller en krigsdrabbad del av världen.
Den ansökande måste kunna göra det mycket troligt att om han/hon tvingas att återvända till till exempel Irak så kommer hon/han att utsättas för tortyr, misshandlas och/eller dödas.
Om detta kan man tycka vad man vill. Men så ser regelverket ut.
Radions Ekoredaktion berättade i går om två personer från Bagdad som ansökt om asyl i Sverige. En av dem fick avslag, en av dem fick stanna. Ekots vinkling av nyheten var att det i de båda besluten - som Migrationsverket fattade samma dag - finns helt olika beskrivningar av hur pass allvarlig situationen är i Bagdad.
I det negativa beslutet skulle det enligt Ekot inte vara så hårda "motsättningar i Bagdad" medan det i det positiva beslutet var väldigt tufft i Bagdad.
När jag själv läser de offentliga delarna av Migrationsverkets beslut framstår Ekots vinkel som svårbegriplig.
I båda besluten står skrivet att "det råder stora motsättningar i stora delar av Bagdad". Detta i sig är dock inte skäl nog för att få stanna i Sverige, skriver Migrationsverket i båda besluten. Det som skiljer de båda fallen åt är istället en individuell bedömning av konsekvenserna av en avvisning till Irak.
Av besluten framgår att den som fick stanna hade starka individuella skäl. Han hade uppenbart varit medlem i Saddams Baathparti och man kan anta att det fanns ett pris på hans huvud.
Den som inte fick stanna kunde inte göra troligt att han löpte större risker än vilken Bagdadbo som helst.
Så är det med individuell prövning. Det kan bli ja och det kan bli nej.