Vi frågar inte hur sjuk du är
Det är sjukt! En medarbetare som ringer går inte att känna igen på rösten, det sjuka sitter i halsen.Jag talar på kvällen med nattchefen som har feber men ändå slutför arbetspasset.En måste genast rusa för att ta hand om ett barn som drabbats.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
- Jag frågar inte hur sjuk du är, utan vilken arbetsförmåga du har!
Det borde jag kanske. Jag har sett Försäkringskassans tv-reklam.
Där är det ju en sjukling som jobbar som brevbärare och en annan som i alla fall klipper halva får.
- Jaså, du har feber. Men du kanske kan komma hit och sortera posten, skriva en halv artikel eller redigera en halv sida...
Det finns en obehaglig ton här. En sjuk människa som via tv:n får veta: Vi bryr oss inte om hur sjuk du är!
Annars hör det till normalt mänskligt beteende att göra precis just det. Det är faktiskt hälsningsfrasen på de flesta språk.
Ca va? Qué tal? How are you? Läget? Vi vill veta hur den vi möter mår.
Jag förstår problemet. Alla undersökningar visar att vi i Sverige är friskare än i många andra länder.
Samtidigt är väldigt många sjukskrivna. Man kan då misstänka att en del fuskar.
Det finns såklart inbillat sjuka. Jag har själv varit simulant. I lumpen.
För att slippa en manöver och kunna vara kvar och spela bordtennis var vi några som fick hög feber. Men sjuksystern genomskådade oss. Vi såg nog inte ut som om vi hade över 40 grader.
- Nu tror jag att febertermometern råkat komma emot elementet igen, sa hon lugnt.
Och precis så var det förstås. Eftersom vissa simulerade i lumpen råkade nog en del riktigt sjuka illa ut ibland.
Vi brukade skämta om regementsläkaren som fick frågan om läget i sjukstugan:
- Jodå, det är bara en simulant som dött i natt!
Försäkringskassans språkbruk antyder en attityd som på en kasern.
Kollektivt straff. Försäkringskassan vägrar att betala ut sjukpeng till de sjuka - därför att några andra fuskar.
Vi läser ju då och då om människor som hamnat mellan stolarna. För frisk för sjukpenning. För sjuk för A-kassa.
En kvällstidning berättar om mannen som inte var tillräckligt sjuk ens när han var död.
Han hade försökt få sjukersättning i ett år. En tumör på vänster lunga tryckte på den högra. Mannen avled på nyårsdagen. Den tredje januari kom brevet från kassan med beskedet: Ingen rätt till sjukpenning.
Jag tänker på när Jean Paul Sartre reste i Kina och såg en stor skylt. "Akta dig för tuberkulosen! Den skadar produktionen!".
Sartre kritiserade slagordet därför att det bortsåg från människan. Försäkringskassans reklam är släkt med den kinesiska parollen. Det intressanta är inte hur sjuk du är - utan hur mycket du bidrar till produktionen.
Ett samhälle där människovärde definieras som arbetsförmåga är inne på en farlig väg. Det var bara det jag ville säga.