Vem ska vattna kaktusarna?
Linköpings kommun får nu hård kritik från organisationen Svenskt Näringsliv för att Linköpings kommunala företag tar uppdrag även i andra kommuner. Svenskt Näringsliv anser att kommunens bryter mot kommunallagen genom att skatter, taxor och avgifter från sina egna innevånare används för tjänsteproduktion för andra kommuners invånare. Kritiken mot Linköpings kommun är inte poänglös.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<b>När det gäller antalet kommunala företag har Norrköping och Linköping verkligen valt helt olika vägar. Medan Norrköping knappt har några kommunala företag alls påminner Linköpings kommunala organisation starkt om en företagskoncern. </b>
Exemplet från gårdagens tidning är belysande; Stadspartner AB är ett helägt dotterföretag till Tekniska verken AB i Linköping. Tekniska verken AB är i sin tur dotter till det kommunala företaget Linköpings stadshus AB. Ordförande i Linköpings stadshus AB är kommunalrådet Lena Micko (s).
Om man vill kan man beskriva konsekvensen av de Två städernas val av vägar som att Lena Mickos kommunala företag utför uppdrag åt Mattias Ottossons kommunala förvaltningar. Eller som att Mattias Ottosson är kund hos Lena Micko.
Linköpings stadshus AB är moderbolag och navet i konglomeratet av kommunala företag i kommunen. De två dominerande dotterföretagen i koncernen är bostadsföretaget Stångåstaden AB, energibolaget Tekniska verken AB och Linköpings Kommunala Fastigheter AB. Bara dessa företag redovisar i sina balansräkningar tillgångar på nästan tretton miljarder kronor.
<b>Moderbolaget Linköpings stadshus AB är ett så kallat holdingföretag. Det betyder att företaget håller alla samman alla sina dotterföretag i en helhet. Vinster och förluster som uppkommer i de olika "döttrarna" kan vid behov lyftas upp i moderföretaget. Det är ingen hemlighet att systemet med holdingföretag har flera ekonomiska fördelar. Varje enskilt företag i koncernen blir till exempel mindre sårbart om det något år går dåligt på marknaden. De skattetekniska möjligheterna är dessutom större med denna organisation än om varje företag stod helt på egna ben. </b>
Men det finns också nackdelar. Privata och mindre tjänsteföretag på
entreprenadsidan kan slås ut eftersom deras ekonomiska muskler inte kan mäta sig med kraften hos Linköping stadshus AB.
Hyresgäster i kommunala bostadsföretag och de som betalar taxor till kommunala energibolag kan också missgynnas av att vinster från deras leverantörer kan användas till förluster i andra kommunala bolag som ingår i koncernen.
Kommunstyrelsen i Norrköping har givit sin finansdirektör i uppdrag att utreda om det finns anledning även för Norrköpings kommun att bilda ett koncernbolag för de kommunala företagen. Norrköping har emellertid väldigt få tunga kommunala företag.Energibolaget Norrköpings Miljö & Energi - NME - såldes i två omgångar till Sydkraft 1998 och 2000. Skälet till försäljningen var framförallt den höga skuldsättningen i kommunen. Vid sidan av Hyresbostäder AB har Norrköping bara enstaka hel- eller delägda företag. Kommunen har till exempel 40 procent i hamnens driftsbolag.
Att bilda en moderkoncern av dessa företag synes väldigt meningslöst. Det kan ju också vara så att Norrköpings invånare vinner på att kommunen i hög utsträckning handlar upp tjänster i konkurrens på marknaden. I ett längre perspektiv kan det dessutom visa sig vara fördelaktigt att någorlunda hålla sig till kommunallagens principer om geografi och självförsörjning. Andra kommuner som arbetar med kommunala holdingbolag - till exempel Gävle - har efter juridiska processer fått betala tillbaks pengar till hyresgäster och taxebetalare som hävdat att de fått betala högre hyror och taxor än vad som krävs för att respektive kommunalt företag skall gå runt ekonomiskt.
Ställd på sin spets handlar frågan om Linköpings skattebetalare tycker det är rimligt att Lena Micko vattnar Mattias Ottossons kaktusar?