Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Vem ska jobba var i vårt nya Europa?

Konflikten mellan Byggnads och det lettiska byggföretaget i Vaxholm ställer många viktiga frågor. En fråga är om de sektorer av svensk företagsamhet som inte lätt kan flytta sin produktion till länder med lägre löner därmed skall vara "befriade" från alla former av lönekonkurrens och prispress?
En annan fråga är om den svenska fackligt-politiska modellen på arbetsmarknaden i längden kommer att stå pall gentemot den inre marknadens logik och lagstiftning?

Två lettiska byggnadsarbetare stänger grinden vid det numera berömda skolbygget i Vaxholm. FOTO: SCANPIX

Två lettiska byggnadsarbetare stänger grinden vid det numera berömda skolbygget i Vaxholm. FOTO: SCANPIX

Foto:

Norrköping2004-12-07 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På den svenska arbetsmarknaden har kollektivavtalen en mycket stor betydelse. Avtalen har många fördelar för både löntagare och arbetsgivare. Avtalen minimerar t ex riskerna för enskilda arbetsgivare att bli stämda till tinget av enskilda anställda samtidigt som det ger fackföreningarna möjlighet att ingripa mot hur enskilda anställda behandlas av arbetsgivarna. I Sverige har arbetsmarknadens parter traditionellt tagit ett stort ansvar för arbetslivets regleringar och funktioner.
Lagstiftningen på t ex lönebildningens område är därför mycket mindre omfattande i Sverige än vad den är i flera andra europeiska länder - sådant regleras istället i kollektivavtalen.

<B>En bärande idé med EU är att skapa en inre och för länderna gemensam marknad. Utvidgad och för nationsgränser nonchalant konkurrens skall bidra till pressade priser, effektivare produktion, ökad tillväxt och fler arbetstillfällen.</B>

Den gränslösa konkurrensen inom EU innebär också ökade möjligheter för företag och enskilda att ta arbeten och uppdrag i andra medlemsländer.
Denna frihet uppskattas på de flesta håll. När den europeiska friheten kolliderar med mer slutna och stängda sektorer i de olika medlemsländerna uppstår dock vanligtvis konflikter. Det svenska
Televerkets förvandling till ett konkurrensutsatt och slimmat Telia-Sonera AB är en bra illustration till under vilka våndor och umbäranden som sådana här omvandlingar oftast genomförs. För konsumenterna har den dynamiska konkurrensen på telemarknaden inneburit kraftigt fallande priser och ett ökat utbud av tjänster och valmöjligheter. Dessa framgångar har emellertid bl a nåtts till priset av uppsägningar av tusentals människor inom det gamla Televerket/Telia. Arbeten och inkomstmöjligheter försvinner och nya tillskapas i rask takt på den här sortens konkurrensutsatta marknader.
Den svenska bygg- och anläggningssektorn har på en väsentlig punkt vissa likheter med det gamla Televerket - avsaknaden av ordentlig konkurrens på hemmamarknaden. Nu håller detta på att ändras.

<B>Flera stora aktörer från t ex Tyskland och Norge är inne och tar andelar på den svenska bygg-och anläggningsmarknaden. Denna förnyelse har utan några större problem kunnat omfamnas av den fackligt - politiska traditionens kollektivavtal.
Tyskland och Norge är inte direkt några låglöneländer.</B>

Det lettiska företaget i Vaxholm kommer däremot från ett land vars löner, priser och allmänna välfärdsstandard är betydligt lägre än i Sverige. Byggnads - som ofta benämns som världens starkaste fackförening - har krävt att företaget skall betala 145 kronor i timmen till medarbetarna. Företaget självt har erbjudit sig att betala 109 kronor i timmen - vilket är den lägsta lönenivån i kollektivavtalet samtidigt som det är en höjdarlön i Lettland. Byggnads har nu satt företaget i blockad. Tillsammans med flera fackförbund hotar Byggnads dessutom att blockera letterna från sådant som möjligheter till mat och husrum.

<B>Det som gör Byggnads agerande i denna konflikt riktigt intressant är att fackföreningen uppenbart har regeringens fulla stöd för sin hållning.</B>

Det lettiska företaget stöttas i sin tur av sin regering. Möjligen kommer frågan därför till sist att avgöras i EG-domstolen. Domstolen får därmed en grannlaga uppgift i sitt knä. Båda sidor har starka och för den europeiska integrationen viktiga argument på sin sida. Å ena sidan är utbredd lönedumpning och underbudskonkurrens ingen lämplig farled för det Europa som vill etablera sig som den världsledande tillväxtzonen.
Å andra sidan - och av samma skäl - bör inte medlemsländerna hur som helst kunna skydda vissa stängda sektorer från konkurrens utifrån. På lite längre sikt kommer givetvis skillnaderna i löner och välstånd att minska mellan länderna och då löser sig problemen närmast av sig självt. Men fram till dess krävs någon form av förhandling och kompromiss i konflikten. Kanske kan de planerade samtalen mellan LO och Svenskt
Näringsliv ge något resultat? Såväl facket som näringslivet var ju hörnstenar i den gamla svenska modellen av Saltsjöbads-modell.
Frågan är vilken roll som fack och näringsliv vill och kan spela i det nya samhället?