Talibanerna utmålas som totalt hänsynslösa och blodtörstiga och deras ända väg att få stöd av folket är terrorism.
Men droghandeln är en lika viktig faktor som religionen också länge den basen finns kvar kan inte talibanerna besegras.
Landsbygdsbefolkningen i Afghanistan är mycket fattig och de flesta kämpar dagligen för sin överlevnad. För att överleva är opiumodling en mycket framkomlig väg, då opiumvallmon är en tålig gröda som ger bra betalt.
Bonden tjänar upp till tio gånger mer på opiumodling än på andra grödor, så vem kan klandra den fattige bonden? När soldater från väst förstör odlingarna, söker sig bönderna självklart till dem som kan ge beskydd - talibanerna.
Väst driver bönderna i armarna på talibanerna och talibanerna tjänar årligen på droghandeln runt 800 miljoner kronor enligt FN.
Grunden för de gigantiska summor som droghandeln ger kan vi finna här hemma. Det är hos oss i västerlandet narkomanerna finns, det är härifrån pengarna kommer.
Odling, smuggling och langning av droger ska alltid bekämpas, men de luckor som ibland uppstår fylls snart upp av en ny odlare, smugglare eller langare.
Den enda länken i kedjan som inte kan ersättas är missbrukaren.
Om vi vill få slut på droghandeln, slut på kriget och stödet för talibanerna måste vi stoppa behovet av droger, så länge efterfrågan och de stora pengarna finns kommer det alltid finnas de som tillgodoser behoven.
Soldater kan aldrig vinna kriget mot talibanerna om de samtidigt driver fattigt folk i armarna på dem. Det är bara genom att bygga ett samhälle som är socialt hållbart som behovet av verklighetsflykt kan undanröjas.
Om marknaden - efterfrågan - av knark minskar, minskar också inkomsterna för talibaner och andra kriminella gäng.
Om vi i västländerna vill ge ett hållbart stöd till befolkningen i Afghanistan måste vi skydda folket från terrorister, ge dem möjlighet till hållbar försörjning och minska behovet av narkotika i våra egna hemländer.
Det är våra egna sociala misslyckanden som göder talibanerna.