Barn som råkar födas sjuka ska inte diskrimineras resten av livet genom att inte kunna teckna en sjukförsäkring, och vuxna som blir sjuka ska inte kunna utförsäkras. 32 miljoner amerikaner som hittills fått avstå från sjukvård eller köa i de offentliga sjukhusens akutmottagningar, ska i fortsättningen kunna gå till doktorn i tid och med högburet huvud.
Självklarheter för oss, men i USA har det krävts en lång och hård ideologisk kamp, precis som när ATP infördes i Sverige mot kompakt borgerligt motstånd. Republikanerna, den privata försäkrings- och sjukvårdsindustrin, högerreligiösa grupper och abortmotståndare har gjort allt för att svärta ner reformen. Fackligt organiserade grupper som haft sitt på det torra genom förmånliga "Cadillac-avtal" har också gjort motsånd.
För att få igenom reformen har Obama tvingats göra principiellt viktiga avsteg från sitt ursprungliga förslag. Det blir inget statligt alternativ ("public option") till de privata företagens försäkringsplaner, vilket kunde ha ökat konkurrensen. Ännu mer smärtsamt för Obama måste vara att han - för att få med sig en klick högerreligiösa demokrater - tvingas skriva under en presidentorder om att inga federala pengar får användas till aborter. Något som framför allt drabbar fattiga unga färgade kvinnor.
I USA är det vanligt att delta i allehanda välgörenhetsprojekt. Men att ge de fattiga en värdig tillvaro genom ett skattefinansierat skyddsnät är i många amerikaners ögon "socialism". Obama utmanar detta synsätt och debatten kring sjukvårdsreformen har rört upp grumliga bottensediment i det amerikanska samhället. Men också mobiliserat goda krafter. Reformen har fått starkt stöd från läkarna och sjuksköterskorna, och till och med från de de katolska nunnorna.
Polariseringen i frågan beror framför allt på att republikanerna är ute efter revansch för valförlusterna och hoppades kunna tillfoga Obama ett dödligt politiskt nederlag. Det misslyckades, och nu står de där som tomhänta nejsägare. Det kan de få sota för i höstens kongressval.
Obama har levt upp till ett viktigt vallöfte om "förändring" och det påverkar den politiska dynamiken i USA. Han kan nu med förnyad auktoritet ta itu med resten av sin inrikes reformagenda, som blockerats av sjukvårdsreformen. Obama får också mer råg i ryggen i det internationella umgänget.
Vi kan nu få se litet mer av fredspristagaren Barack Obama. Även om USA inte ska blanda sig i allt, finns det stora uppgifter för en progressiv amerikansk president i dagens värld. Inte minst i Mellanöstern, där det är dags för USA att ta itu med sin skyddsling Israel, som alltför länge fått operera utanför det internationella samfundets gränser. Obama kan också skriva historia i nedrustningsarbetet.