Valet står mellan tanke och instinkt
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det har varit en jämn, hård och tidvis bitter kamp. Sista veckan har valkampanjen kokat ihop till en strid om tre delstater: Florida, Ohio och Pennsylvania. Det är stater med många elektorsröster. Men valet kan lika gärna komma att avgöras i någon av de mindre stater där det väger jämnt.
Det behövs 270 elektorsröster för att vinna valet. Mardrömmen är att vardera kandidaten får 269 röster. Då avgörs valet i representanthuset och Bush är garanterad segern. Det skulle ställa till med ännu mer rabalder än 2000, då Bush tilldömdes segern av Högsta domstolens konservativa majoritet.
Normalt handlar amerikanska presidentval om plånboksfrågor. Eller som Bill Clinton uttryckte det: It"s the economy, stupid! Ekonomin spelar fortfarande en roll, men i årets valrörelse har det funnits flera starka underströmmar:
Terrorismen: Bushs försök att bomba bort terrorismen har skapat fler terrorister än det eliminerat. Men det tuffa handlaget och svart-vita budskapet går hem hos amerikaner som inte vet mycket om världen. Terroristhotet har hållits vid liv och skrämmer många, särskilt gifta kvinnor. Usama bin Ladins inhopp i valrörelsen gjorde kanske ingen större skillnad, men blev en ny påminnelse om händelserna den 11 september 2001. Fördel: Bush.
Kriget i Irak:. Det börjar sakta sjunka in hos amerikanerna att kriget i Irak inte bara startades på falska premisser utan också håller på att bli ett dyrbart militärt fiasko. Fördel: Kerry, som dock har haft svårt att förklara varför han röstade för kriget, och sedan sagt sig stödja det i princip.
Gud och moralen. Bush har skickligt spelat ut Gud i valkampanjen och har en mäktig bundsförvant i den kristna högern, som räknar tiotals miljoner anhängare i USA. Värderingar står i Sverige för något positivt: Jämlikhet, social rättvisa och liknande sekulära värderingar. I USA är "values" en uppsättning kristet fundamentaliska synsätt, ofta nedvärderande i förhållande till människor med annan livsstil. Bakom prisandet av "familjen" döljer sig negativa värderingar av ensamstående föräldrar, kvinnors rätt till abort och homosexuella. Fördel: Bush.
Jobben och tryggheten: Under Bushs första presidentperiod har det försvunnit många fler jobb än som skapats i USA. De nya jobben är ofta sämre betalda än de som försvunnit. Det har förvärrat problemen med sjukförsäkringen. 80 miljoner amerikaner har varit utan försäkring någon gång under en tvåårsperiod. 45 miljoner är det permanent. Kerry vill stoppa skattesänkningarna för rika och i stället ge fler amerikaner skydd vid sjukdom. Fördel: Kerry.
Det är svårt att veta hur starka dessa underströmmar är, och hur de i slutändan vägs samman av de amerikanska väljarna. Dessa ska också ta ställning till två helt olika ledarstilar: Bushs närmast religiösa övertygelse om att han alltid gör rätt. Kerrys mer reflekterande och intellektuella framtoning. En politiker som tänker först och handlar sedan. Och en som förefaller gå på ren instinkt.
Jag hoppas på seger för Kerry. Men fruktar att Bush tar hem spelet. Med hjälp av storfinansen, Gud, bin Ladin och ett till enfald förenklat budskap.
<B>Detta handlar USA-valet också om:</B>
Valet i USA gäller inte bara presidentposten, utan också makten över kongressen och - indirekt - även den dömande makten:
++ En tredjedel av senaten (34 ledamöter) ska väljas på sex år.
++ 435 platser till representanthuset (hela huset) ska väljas på två år.
++ Republikanerna kontrollerar idag både representanthuset (228 mot 206) och senaten (51 mot 48 och en avhoppad republikan som röstar med demokraterna). Den som sitter på en post är svår att rubba. Chansen för det andra partiet kommer när han/hon lämnar. I senatsvalet lämnar demokraterna fler öppningar än republikanerna, och är alltså mer sårbara. Demokraterna kan möjligen stärka sin ställning i "huset", men knappast göra något åt republikanernas majoritet.
++ Flera domare i Högsta domstolen är gamla och krassliga. Den som väljs till president får troligen chansen att tillsätta en eller ett par nya domare. Vilka det blir, påverkar bland annat rätten till abort och minoritetsrättigheter i USA. En förstärkt republikansk majoritet i Högsta domstolen kan vrida hela samhällsutvecklingen i konservativ riktning. Presidenten utnämner också andra federala domare.
++ 11guvernörsposter är uppe till val, liksom en rad delstatsförsamlingar.