Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Vad händer på Vrinnevisjukhuset?

I början av januari i år återöppnades akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. En utdragen strid mellan landstingets specialiserings- och centraliseringsmodell å den ena sidan och upprörda medborgare och sjukvårdsmedarbetare kunde därmed läggas till handlingarna. Eller är det inte så?

Hur fungerar egentligen vården på Vrinnevisjukhuset? Det vill Folkbladets politiske redaktör, Widar Andersson, att en opartisk utredning ska ta reda på. Foto: Janne Forsby/arkiv

Hur fungerar egentligen vården på Vrinnevisjukhuset? Det vill Folkbladets politiske redaktör, Widar Andersson, att en opartisk utredning ska ta reda på. Foto: Janne Forsby/arkiv

Foto:

Norrköping2005-09-09 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Utvecklingen på sjukhuset under de gångna månaderna reser faktiskt många frågetecken om akutsjukhusets framtid. Har köerna minskat? Är sjukhusets bemanning tillräcklig för akutsjukhusets krav? Är sjukhusens samverkan effektiv för patienterna? Matchas de specialiserade ingreppen på de olika sjukhusen mot en fungerande och lokal eftervård? Har patienterna och deras anhöriga blivit tryggare? Driver landstingets administrativa ledning en egen linje - i strid med de politiska besluten om Vrinnevi?
Folkbladet engagerade sig starkt för Vrinnevi som ett fullvärdigt akutsjukhus.Vi instämde samtidigt med huvuddragen i landstingsledningens sjukvårdsmodell. Sjukvårdens resurser bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Mycket talar för att ökad specialisering i många fall underlättar för patienter att få rätt vård vid rätt tid och till ett rimligt pris.
Att styra tekniktunga, komplicerade och samtidigt extremt människonära verksamheter som t ex sjukvård, utifrån hårt fastlagda normer och modeller innebär dock alltid vissa risker. Den största risken är att modellen i sig själv blir huvudsaken medan patienter och medarbetare blir bisaker i sammanhanget.
Kritik och invändningar från modellens mer perifera människor löper därmed risken att stereotypt uppfattas som gnäll och irriterande särintressen som talar för sina egna "sjuka mödrar".
Modeller som är huggna i sten är hårda och uppfattas lätt som ett slags "Gudar". Men vi människor är mjuka och passar inte alltid in.
Redan omkring år 200 varnade också Tertullianus människorna för att betrakta sina modeller - och sig själva - som oberörbara gudar. De berömda orden "memento te mortalem esse" (kom ihåg att du är dödlig) är lika relevanta för dagens makthavare som de en gång var för Romartidens kejsare.
Folkbladet anser att Östergötlands sjukvårdsmodell i allmänhet och dess effekter för patienterna i de östra länsdelarna i synnerhet behöver utvärderas och granskas av en opartisk aktör.
Frågetecknen på Vrinnevi behöver rätas ut. Alternativa och/eller kompletterande styrformer behöver granskas och utvärderas innan de förkastas eller antas.