Vad håller de på med i riksdagen?
Det politiska hantverket är sällan särskilt snyggt att beskåda från parkett. I vårt öppna och medialiserade samhälle har dock medborgarna närmast total insyn i vad som utspelas på den politiska scenen.
Överläggning i riksdagen. Försvarsutskottets Tone Tingsgård (s) och försvarsminister Leni Björklund har något på gång. FOTO: SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Parallellt pågår de politiska turerna i den egyptiska utvisningsaffären.
Många TV-tittare och tidningsläsare förvånas säkerligen stundom över den politiska teaterns repertoar. I fler än en stuga suckas det nog uppgivet över maktstrider, intriger och till synes märkliga utspel i politikens värld. Ur TV-soffornas djup stiger därför ofta frågan: "Vad håller de på med"?
Svaret är att de håller på med politik.
Svensk nutida politik är förmodligen mer välordnad än vad den var förr i tiden. Men då, i det post-mediala samhället var politiken en sluten bransch med minimal insyn för allmänheten.
<B>Gustav III:s intrigspel med ståndsriksdagens ständer på 1700-talet hade - om de bevakats av t ex K-G Bergström, Inger Arenander, Lena Mellin och Mats Knutsson - förpassat dagens uppvisningar till division två.</B>
1920-talets ständiga skiften av majoriteter och regeringar hade - om det politiska spelet i riksdagens två kammare sänts i TV - säkerligen startat våldsamma diskussioner om politikerförakt.
Men idag sitter vi vid ringside och serveras highlights från politikens arenor. Vi ser Maud Olofsson kasta sig mot justitieministerns hals, vi ser Lars Ohly svettas och pressas av sitt söndrande parti. Vi ser Göteborgs "goa gubbe" Göran Johansson idiotförklara sin partikamrat Leni Björklund och vi ser på när folkpartiet dömer ut sina partner i moderaterna som "överklass".
Politikens hantverk går ut på att försöka bilda majoriteter för den politik som de olika partierna står för. Majoriteter i riksdagen uppkommer dock liksom inte av sig själv. Därför är otrohet, partnerbyte och sådana beteenden som på andra sätt kan uppfattas som svekfulla, väsentliga ingredienser i politikens vardag. Hantverket och majoritetsbygget bör dock inte få oss att glömma de idéer och reala förslag som kampen om majoriteten handlar om.
<B>Försvarskampen handlar således inte främst om några ersättningsjobb i Arvidsjaur utan om en mycket stor och radikal omställning av det svenska försvaret.</B>
Den traditionella värnplikten minimeras, traditionella regementen, officersjobb och övningar avvecklas. Det nya försvaret bygger istället på avancerad teknik - som JAS - och på samverkan i EU. Dessutom är syftet att flytta skattepengar från det yttre och till det inre försvaret av demokrati och trygghet. Regeringens avsikt är nämligen att förstärka t ex psykvården, missbrukarvården, polisen, tullen och kriminalvården med ett antal av de miljarder kronor som idag används för militära ändamål. På samma sätt handlar den egyptiska affären ytterst om hur Sverige skall förhålla sig till den internationella kampen mot terrorismen.
De politiker vi väljer till regionala och nationella parlament har uppdraget att på våra vägnar försöka förverkliga den politik vi röstat för. De framgångsrika politikerna förenar därför utstrålning och visionsrikedom med en viss hårdförhet i det politiska spelet. Politik handlar nämligen om att få något gjort i praktiken. Därför krävs det i politiken - precis som inom alla andra sektorer i samhället - goda och skickliga hantverkare som utför uppdragen och som får något gjort.
Fast, det medges, inte är det särskilt vackert att beskåda alla gånger.