Vad är en nyhet?
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den som står mitt uppe i en verksamhet och har all kunskap ser ofta ingen nyhet i det som för andra är uppseendeväckande och hett nyhetsstoff.
- Det är väl inget att skriva om, är en vanlig reaktion.
De tar för givet att alla andra också känner till (miss)förhållandena och blir nyhetsblinda.
<b>Sinne för nyheter</b>
Duktiga journalister har den där obestämbara förmågan att se en nyhet, där andra bara ser det triviala, de har nyhetssinnet.
Det är svårt att sätta fingret på vad nyhetssinne är, lättare att genom exempel visa vad det inte är. Alla journalister känner till anekdoten om recensenten som skrev ett meddelande till nattchefen: "Blir tyvärr ingen recension av pjäsen, teatern började brinna och föreställningen avbröts." Den sägs vara sann. Att berättelsen om reportern på Sverige Radio Malmöhus som blev extrainkallad under vinterovädret för några år sedan är sann, det vet jag.
- Nej, det går inte, de har sagt på radion att det är ett fruktansvärt oväder och uppmanat folk att stanna inomhus!
<b>Watergate och slaktavfall</b>
Då har man nog hamnat lite fel i tillvaron. Men jag har sett och hört lysande journalister som fått tjata för att få göra ett jobb, kollegorna har inte fattat grejen, cheferna har varit misstrogna.
Är det där verkligen nåt? Så briserar nyheten som en bomb.
Jag vill minnas att det var så med storyn om slaktavfallet i djurfodret, som Konsumentekot scoopade med. Så var det faktiskt också med Watergate-skandalen. Polisen har gripit några inbrottstjuvar, vad är det med det då, det gör väl snuten varenda dag?
Intuition och fantasi är nödvändiga egenskaper för journalister.
Men att kunna vinkla rätt, är också helt nödvändigt.
<b>Agnad krok</b>
När allmänheten talar om vinklad journalistik, menar man avarter där nyheten är skruvad och förvrängd så att den svävar fritt utan markkontakt, bortkopplad från verkligheten.
Men varje nyhetstext måste ha en infallsvinkel, en agnad krok, en optisk signal så att ögat ofelbart söker sig till texten och nyheten levereras. Berättarglädjen är i själva verket grunden för all journalistik.
Missar man poängen eller berättar det ovidkommande först, så blir det ju ingen historia. "News - story" heter det på engelska.
Det kan förefalla lite lättsinnigt. Förmodligen rör det ju allvarliga, rentav tragiska skeenden, med riktiga människor inblandade.
Men journalisten talar om dem som berättelser.
<b>Det avvikande</b>
Inte sällan får vi höra att läsarna vill ha mer positiva nyheter, vilket det nog kan ligga något i. Men i sakens natur ligger att det är det avvikande som ska skildras. Hälsan tiger still, helt enkelt, ingen skulle läsa en tidning med bara vardagliga självklarheter.
Det är viktigt att den som följer nyhetsflödet förstår innebörden av vårt avtal; vi skildrar det avvikande.
Den som missar den delen av avtalet kanske annars inte vågar sig ut, det tycks ju lura våldtäktsmän, mördare och tjuvar i vartenda hörn, och ger man sig ut i trafiken dör man väl på fläcken när något rattfyllo kommer farande.
<b>Skillingtryck</b>
Men dramatiken finns i vardagen och det leder faktiskt tanken rätt att se det som att journalisten förmedlar just nya berättelser, news - stories. Vi är på långt håll släkt med författarna av skillingtryck.
Universitetsuppsatsen kom fram till att kvällspressen inte var så mycket mer sensationslysten än Aktuellt, vilket kanske kan förvåna en och annan. Definitionen på en bra nyhet uttrycks föga överraskande som så att den ska beröra många och helst ha förankring i spridningsområdet. Precis så försöker vi såklart också tänka varje dag när vi gör Folkbladet, ibland går det riktigt bra.