USA vill ha förändring
De demokratiska presidentkandidaterna har medvind i opionen. Håller det hela vägen? Foto: Pablo Martinez Monsivais/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Än är kalendern inte definitiv, men huvuddelen av primärvalen ser ut att hamna i en jättelik klump den 5 februari. Traditionellt brukar det lilla New Hampshire ligga först och få kora en ledare i racet. Nu kan kandidaternas öde i stället komma att avgöras i det mandatmässigt tyngre Iowa.
Hillary Clinton är fortfarande demokraternas favorit i opinionsmätningarna nationellt. Men hon ligger inte särskilt bra till i till exempel Iowa, där hon i värsta fall kan hamna på tredje plats efter John Edwards och Barack Obama.
USA är ett vidsträckt land, och att ha ett känt namn är en stor fördel. Men för den breda allmänheten i USA är Hillary Clinton fortfarande mer känd som bedragen presidentfru än som en erfaren och duktig politiker. Det största problemet för Hillary är att hon röstade för kriget i Irak.
Det bekymret, som också delas av "trean" John Edwards, har inte Barack Obama. Han har hela tiden varit emot kriget. Obama redovisade härom sistens siffror som visar att han samlar in betydligt mer pengar till sin kampanj än Clinton. Det är en tydlig signal om att de amerikanska väljarna nu vill ha en verklig förändring, inte en kosmetisk sådan. "Förändring" är mycket riktigt Obamas slagord i kampanjen.
Sedan återstår att se om de amerikanska väljarna i gemen är mogna för en kvinna eller en färgad som delvis är uppväxt i ett muslimskt land (Obama). Det kan komma att spela det just nu förvirrade och splittrade republikanska fältet i händerna. Där finns bara vita och manliga kandidater.
Det såg länge ut som om Bushs medtävlare 2000, den konservative men självständige och på många sätt sympatiske John McCain skulle ha en chans. Men han trasslade in sig i ett politiskt hopplöst försvar för kriget i Irak. Bättre går det för Rudy Giuliani från New York, men han tilltalar å andra sidan inte den kristna högern.
Demokraterna har inte bara politisk medvind. De har också för första gången på länge mer välfyllda kampanjkassor än republikanerna, tack vare många små bidragsgivare mobiliserade över internet. Det minskar de rikas möjligheter att styra den kommande presidentvalskampanjen i republikansk favör. Men vem som än väljs nästa höst, lär hon eller han få ta hänsyn till att USA vill ha förändring.