Tid för det "andra" USA
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Demokraterna erövrade också en rad guvernörsposter och stärkte ställningen i delstatsförsamlingarna, som står för en omfattande lagstiftning, inte minst på det ekonomiska och sociala området. Demokraternas ökade inflytande ute i landet är viktigt inför presidentvalet 2008, särskilt i stater där det brukar stå och väga.
Valet blev framför allt en folkomröstning om Bush och kriget i Irak. Båda lika impopulära i dagens USA. Men också om administrationens inkompetens t ex efter orkanen Katrinas härjningar, korruptionsskandalerna och maktmissbruket. Väljarna ville ha en förändring och kastade för säkerhets skull även ut en del republikaner som inte hade något annat på samvetet än att de hade ställt upp för sin president.
Bush fick i allmänhet kampanja i republikanska fästen väster om Mississippifloden, där hans partivänner kände sig något så när trygga. När han kom till Florida, fick republikanernas guvernörskandidat brått att lägga om sitt kampanjschema så att de två inte skulle synas tillsammans. Det är alltså en politiskt mycket försvagad president som nu tvingas samregera med en demokratisk kongress under de två år han har kvar.
Vad det kommer att betyda för kriget i Irak är svårt att säga. Demokraterna kräver en "omläggning" av Irakpolitiken och hemtagning av trupper som inte behövs i landet. Men pacificeringen av Irak går uruselt och kostade bara under oktober hundra amerikanska soldaters liv. Väljarna har redan insett att kriget inte kan vinnas, men även demokraterna går som katten kring het gröt runt frågan. Med makten i kongressen får de ett starkt tryck på sig att ställa Bush till svars.
Försvarsminister Ronald Rumsfelds avgång är ett steg i rätt riktning och kan öppna för en snabbare omläggning av Irakpolitiken än som verkade möjlig på valnatten. Men bakom Rumsfeld står vicepresidenten Dick Cheney, som bara några dagar före valet sade att det var "full fart framåt" som gällde i Irak. Full fart framåt betyder ytterligare offrade liv och bortkastade miljarder som USA kunde använda bättre, t ex på att ge 50 miljoner oförsäkrade amerikaner ekonomisk trygghet vid sjukdom.
Kanske är det på det ekonomiska och sociala området vi kommer att få se de snabbaste resultaten av maktskiftet i kongressen. USA:s ekonomi har gått bra under de senaste åren, men medelklassen har inte hängt med och de fattiga har blivit fattigare.
Men allra viktigast är att debattklimatet i USA kommer att förändras med ledare som t ex Nancy Pelosi, som blir den första kvinnliga talmannen i USA. Republikanerna kommer inte längre att kunna kontrollera dagordningen. Till detta kommer att den kristna högern tilldelades ett dråpslag när dess ledare Ted Haggard bara några dagar före valet bekände att han köpt både sexuella tjänster och knark av en manlig prostituerad. Det är mycket unket som behöver vädras ut i dagens USA, inte bara i kongressen. Det är tid för det andra USA.