Teknik slår politik
Den alldeles för tidigt bortgångne finansmannen och entreprenören Jan Stenbeck hade vid sidan av allt annat en särskild förmåga att sammanfatta invecklade och komplicerade skeenden och sammanhang i korta och kärnfulla sentenser.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
++ Idéer slår pengar
++ Politik slår pengar
++ Teknik slår politik
Har någon en tillräckligt bra idé, menade Stenbeck, är det mer värt än att bara ha en massa pengar. En tillräckligt bra idé genererar förr eller senare pengar medan det inte alls är säkert att pengar skapar goda idéer. Stenbeck var därför ständigt på jakt efter människor med idéer. Fann han idérika personer så var han beredd att satsa pengar på deras idéer.
Men politiken i en stat är stark. Stenbecks pengar räckte inte till när staten ville försöka hindra honom från att bryta upp det dåvarande monopolet för TV-sändningar. En särskilt kabelmyndighet bildades för att försvåra att TV 3:s sändningar från Storbritannien via kablar från parabolantennerna spreds ut till en masspublik. Det talades rent av om ett förbud för paraboler.
<B>Men till sist fick politiken vika ner sig. Den tekniska utvecklingen gick för fort inom kabel TV - industrin; teknik slår politik.</B>
Sverige är ett på många sätt öppet och teknikmedvetet samhälle. Miljoner medborgare har tagit till sig informationsteknologins och digitaliseringens guldgruvor i telefoner, datorer, mp3 - spelare och kameror.
Det teknologiska språnget har även förbättrat många myndigheters tillgänglighet och effektivitet. Att deklarera via nätet eller sms är bara det senaste exemplet på detta.
Men alla myndigheter har inte hängt med i utvecklingen. I veckan har Dagens Nyheter publicerat en serie artiklar där den svenska polisens minst sagt underutvecklade användande av bl a DNA - teknik och digitaliserad bildbehandling har utsatts för kritisk granskning. DN har gjort jämförande studier hos den brittiska polisen. Jämförelsen visade på mycket stora skillnader - till Sveriges nackdel - när det t ex gäller uppklarningsprocenten av bilstölder och våldtäkter.
Enligt det svenska regelverket lagras bara DNA från personer som dömts till brott som har mer än två års fängelse på straffskalan. Det betyder i praktiken att endast mycket grova brottslingar hamnar i registret. I England får polisen ta DNA från alla personer de griper. Deras register rensas heller inte från personer som bara misstänkts - men inte fällts - för brottslighet.
Registreringen av DNA har inneburit att annars mycket svårutredda brott som bilstölder och våldtäkter av obekanta gärningsmän har kunnat klaras upp i betydligt högre omfattning än i Sverige. Medan svensk polis ofta sitter och bläddrar i högar med gamla papperskopior av foton på brottslingar använder engelsmännen digitala bilder vilket betyder att de kan använda datorer för att jämföra bilder.
Den allmänna datoriseringen av svensk polis har även den utvecklats mycket långsamt.
Den svenska polisens tekniska tillkortakommanden har säkerligen många orsaker. Polismyndighetens ledning har visat svagt intresse för många av de idéer om teknisk förnyelse som förts fram inom och utom myndigheten. Även politiken har agerat bromskloss och inte alls varit pådrivande för att polisen självklart skall ta till sig av den nya tekniken i de delar tekniken underlättar polisens viktiga uppdrag i samhället.
Förmodligen har vi emellertid nu hunnit till det stadium där teknik slår politik. I en intervju i gårdagens DN går justitieminister Thomas Bodström på offensiven. Enligt Bodström är lagförslag som kommer att leda till väsentlig breddning av DNA - registret på väg fram. Låt oss nu hoppas att det inte blir en halvmesyr som presenteras. Polisen är till för att ta fast brottslingar. Politiken måste ge dem de tekniskt nödvändiga förutsättningarna att sköta sitt uppdrag på ett bra sätt.
Polismyndigheten måste digitaliseras och förses med ett brett DNA-register bestående av i vart fall alla som döms till böter och uppåt i straffskalan.