DEBATT: Tandvård är inte sjukvård

Om det blev verklighet skulle det leda till försämringar för patienterna och för tandvården som helhet.
Förutom den enorma kostnaden för att föra in tandvården i sjukvården, omkring 20 miljarder kronor, så skulle ett sådant förslag innebära en försämrad tandvård. Patienten kommer att förlora inflytande över vården och rätten att välja sin tandläkare skulle försvinna eller begränsas.

Det är ett faktum att tandvården sedan 70-talet arbetat förebyggande till skillnad från sjukvården som inte har samma syn och arbetssätt. Till tandläkaren går många utan att ha några problem med tänderna. Till sjukvården går vi när man drabbats av något akut eller känner av någon åkomma. Detta är kanske den tydligaste skillnaden mellan tandvård och sjukvård.
Per-Åke Andersson menar att "en ny tandvårdsförsäkring måste i första hand garantera alla möjligheter till en bra bastandvård till överkomlig kostnad". Privattandläkarna har en något annorlunda syn på vad som ska prioriteras. Vi anser att de med större tandvårdsbehov, oavsett ålder, i första hand ska få ett bra skydd mot höga kostnader. Privattandläkarna står vanligtvis för den dyra tandvården eftersom det är vi som tar hand om de äldre patienter som har behov av denna typ av tandvård. Folktandvården har en större andel unga och friska, som av naturliga skäl inte efterfrågar avancerad tandvård för att ersätta förlorade tänder.
Vi menar att det är olyckligt att dela in tandvårdsförsäkringen i bastandvård och i mer avancerad vård. Det av den enkla anledningen att tandvårdsförsäkringen återigen måste bli en försäkring och inte som i dag ett urvattnat subventionssystem som inte ger ett bra stöd till sjuka. Alla behandlingar som en patient behöver ska ligga till grund för det stöd som ges från tandvårdsförsäkringen.
Sedan vill jag upplysa om att vi i Sverige redan har fri etableringsrätt inom tandvården. Det är bra av flera skäl. Inte minst för konkurrensen och för att göra den svenska tandvårdsmarknaden attraktiv för tandläkare och annan tandvårdspersonal. I dag finns det omkring 2 000 svenskutbildade tandläkare utomlands. En majoritet av dessa lämnande landet under den tid då det inte fanns etableringsfrihet och priserna var reglerade. Faktum är också att den svenska tandhälsan har förbättrats markant de senaste 30 åren. Med förbättrad tandhälsa är det inte säkert att vi behöver utbilda ännu fler tandläkare.
Tandvården och särskilt privattandvården fick mycket gott betyg av svenska folket i Svenskt Kvalitetsindex mätning av kundnöjdheten. Sjukvården kom långt efter. Sjukvården kanske har att lära av hur tandvården arbetar i stället för vice versa?
Det verkar som om vänsterpartiet står för en märklig syn på tandvård. Dyra, avancerade ingrepp som ger tandlösa patienter nya tänder att tugga med är mindre bra, medan subventioner åt de unga med friska tänder är bättre. Överför det resonemanget till sjukvården: det är bättre att satsa på skolsköterskor än på livräddande bypass-operationer.

Information till våra läsare

Debatt: Tandvård är inte sjukvård

Per-Åke Andersson (v) påpekar att munhålan är en del av kroppen i sitt inlägg om tandvården i Folkbladet den 9 juni. Däremot är det en dålig idé att låta tandvården bli en del av sjukvården.