DEBATT: Sviten är bruten för Sverige

Från att ha varit till för att försvara rikets gränser och de demokratiska värderingar som råder har det under senaste tioårsperioden skett en avsevärd förändring. Svensk krigsmakt har sedan 1950-talet deltagit i FN:s fredsbevarande operationer i bl a Korea, Kongo, Liberia och Cypern. Där har rått någon sorts vapenstillestånd när styrkan tillkallades som det gällt att övervaka. Många gånger har detta skett framgångsrikt därför att uppgiften varit klart definierad.
1997 bildades SSG, Särskilda Skyddsgruppen, vars personal har varit hemlig. Detta förband sattes in i International Security Assistance Force i Afghanistan årsskiftet 2001/2002. Det är en Nato-styrka, till 97% bestående av Nato-trupp, och under befäl av Nato direkt eller av enskilda Nato-länder. ISAF är inte sanktionerat av FN, eftersom inte heller USA:s anfallskrig mot Afghanistan och ockupation var sanktionerad av FN. FN har inte inbjudit Sverige att delta med trupp.
Däremot var det Storbritannien som år 2001 inbjöd Sverige att delta. Det finns fog att anta att en orsak var att avlasta Storbritannien inför invasionen i Irak.
I maj 2005 besökte försvarsminister Leni Björklund sin kollega i Washington, Donald Rumsfeld , och han bad henne att utöka Sveriges insats, vilket hon också lovade. I resolution 1510 ger FN till ISAF klartecken att tillfälligt hjälpa den av ockupationen tillsatta lydregimen i Afghanistan. FN har dock ingen makt över ISAF.
Sverige har nu ca 250 militär personal i Afghanistan som delvis har till uppgift att ersätta USA-trupper i oroliga områden. Uppgiften är inte lättare av att ISAF-personal reser runt i vita jeepar, en färg som annars helt förknippas med sjukvårds- och humanitära insatser. Det finns ingen klar skillnad mellan återuppbyggande insatser och militär som jagar terrorister.
Det är därför inte att undra över att många riskerar livet som de två svenska grabbar som kom hem som lik i höstas. Fredsrörelsen har internationellt kunnat skryta med att Sverige under två hundra år oavbrutet avstått från att delta i krig. Nu är sviten bruten, sedan Sverige, i strid med egna lagar, gått in i en ockuperande Nato-arme.
Vi har fredsforskning och resurser för fredsfrämjande åtgärder. Låt oss använda dessa istället för militär som inte är utbildad för dessa uppgifter. Är vi inte många som behöver säga ifrån, i valdebatter och andra sammanhang?

Information till våra läsare

Debatt: Sviten är bruten för Sverige

Vissa politiska frågor kommer i stort sett aldrig upp till allmän debatt men ändå anses besluten i riksdagen vara demokratiskt fattade. Hur kan då våra ombud veta vad fotfolket anser? En sådan fråga är den svenska krigsmakten.