Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Striden om Vrinnevi

Förste januari 1967 återinträdde Norrköpings stad i Östergötlands landsting. Förhandlingarna före och efter inträdet var mycket stormiga.

1975 fattade landstinget med stor majoritet beslut om bygget av Vrinnevisjukhuset, men det var efter flera ronder av osäkerhet. 
Foto: Anita Kjellberg/arkiv

1975 fattade landstinget med stor majoritet beslut om bygget av Vrinnevisjukhuset, men det var efter flera ronder av osäkerhet. Foto: Anita Kjellberg/arkiv

Foto:

Norrköping2005-08-19 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I boken "Norrköpings Historia 1900-talet" som med Hans Nilsson som redaktör utgavs av Centrum för lokalhistoria år 2000, kan man läsa den spännande berättelsen om hur det gick till när Norrköping åter blev en del av landstinget. I centrum för bataljerna mellan stad och län och inom det socialdemokratiska partiet stod, då som nu, Norrköpings sjukhus.
Genom medlingsinsatser av finansminister Gunnar Sträng lyckades socialdemokraternas starke man i Norrköping Manne Jarméus och Paul Håkanssons föregångare Fridolf Thapper från landstinget komma överens om att lanstinget skulle bygga ett nytt sjukhus i Norrköping i stället för det gamla lasarettet. Men när staden väl hade gått upp i landstinget uppstod nya konflikter om sjukhuset.

En planeringsnämnd i landstinget kom i och för sig fram till att Vrinneviområdet var den lämpligaste platsen för nybygget. Men planläggningen försenades av upprepade och infekterade bråk om mark och pengar.
Bland Norrköpings politiker spred sig oron för att landstinget skulle dra sig ur sitt tidigare löfte om ett stort och nytt sjukhus i staden.

<B>Oron visade sig vara befogad. Landstinget hade tillsatt en "kapacitetsutredning" som på medicinska och ekonomiska grunder motsatte sig ett bygge av Vrinnevisjukhuset.</B>

Innan utredningens förslag blev offentliga bjöd de socialdemokratiska landstingsråden sina kollegor från Norrköping till middag på anrika Standard hotell. En av de närvarande var det socialdemokratiska kommunalrådet Karl-Erik Wernersson. Han och de andra Norrköpingspolitikerna hade förväntat sig ett middagssamtal om de fortsatta planerna för Vrinnevisjukhuset. Istället blev de presenterade utredningsförslag som innebar att det inte skulle byggas något nytt sjukhus i Norrköping.

Förslaget slog ner som en bomb. I en intervju långt senare beskriver Wernersson sina upprörda känslor med orden: "Hade vi haft gevären med oss, vet du, hade vi skjutit dem, ja det var förskräckligt".

<B>Nu gick det aldrig så långt som till blodspillan. 1975 fattade landstinget med stor majoritet beslut om bygget av Vrinnevisjukhuset.</B>

1 januari 2007 har det gått 40 år sedan Norrköping gick in i landstinget. Samtidigt med 40-årsjubileet tillträder en ny landstingsmajoritet i Östergötland. Det är ingen vild gissning att anta att den nya majoriteten kommer att få ägna en del av sin tid åt diskussioner och strider om Vrinnevisjukhuset. Historien styr ibland nutidens skeenden och politik mer än vad vi anar.