Efter en välbehövlig ledighet startar snart ett nytt läsår för alla elever och barn i skolan och förskolan. Extra spännande är det för de barn som gör sin första dag i förskolan och skolan.
För de lärare, fritidspedagoger och förskollärare som arbetar med dessa barn och ungdomar blir denna höst också extra intressant, speciellt för de som jobbar i kommunala verksamheter.
Under flera år har Lärarförbundet varnat om en framtida lärarbrist i Sverige.
Enligt SCB kommer 43000 lärare av olika kategorier saknas år 2020 och enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL kommer 109 000 nya lärare behövas fram till 2019.
Det finns alltså en stor risk för en nationell lärarkris.
I slutet av våras sa Lärarförbundet tydligt nej till det förslag på nytt avtal som SKL föreslog, nu väntar medling.
Vad vill då SKL? Eller Sverige som utbildningsnation för den delen?
Om vi vill vara världsledande, ha världens bästa skola, fritidshem och förskola, och även i framtiden ha världens bäst utbildade och mest innovativa elever och arbetskraft måste fler måste attraheras att välja att utbilda sig lärare. De allra bästa ska utbilda unga till att bli de bästa.
Idag ser vi att fler unga väljer bort att utbilda sig till lärare till förmån till andra yrken och att söktrycket har minskat markant till lärarutbildningarna. Det är också många idag verksamma lärare som överväger att lämna sitt yrke. En oroväckande stor del gör det redan.
Den enskilt största faktorn till dessa val är den låga lön Sveriges lärare, fritidspedagoger och förskollärare har.
Då håller det inte att Sveriges lärare ligger på 22 plats av 32 i Europa, att efter 15 år i yrket tjänar två danska lärare mer än tre svenska lärare eller att andra yrken med liknande utbildningskrav ger mer än 10 000 kr mer i månaden.
För att undvika en framtida lärarkris måste lärarnas löner höjas rejält och rejält avstamp mot 10 000 kr mer i månaden måste ske nu.
10 000 kr mer i månaden - en billig investering i Sveriges framtid.
Lärarförbundet Norrköping
