Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Stöd för seriös afrikapolitik

Foto:

Norrköping2005-07-06 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag sparkar G8-mötet i Edinburgh i gång på allvar. Möten mellan ledarna för världens ekonomiska tungviktare (och Ryssland) är i och för sig inget ovanligt. Mötet i Edinburgh är dock värt extra uppmärksamhet och intresse. Evenemanget i Skottland skiljer nämligen ut sig från många andra sammankomster. Dels har G8-gruppens nuvarande ordförandeland Storbritannien satt upp en dagordning som innehåller ett av mänsklighetens största problem. Dels har Storbritannien en världspolitiker som Tony Blair i ledningen.
Blair och Storbritannien kommer i Edinburgh att söka stöd för en politik som kan underlätta för den afrikanska kontinentens medborgare att på allvar förändra sin av extrem fattigdom, sjukdom och diktaturer präglade tillvaro. Samtidigt med G8-mötet arrangerar den afrikanska unionen ett eget toppmöte i Libyen. De afrikanska ledarna kräver att de rika länderna fullständigt skall skriva av de stora ekonomiska skulder som flera utav Afrikas länder har till västländerna. De vill också att Afrika skall få två permanenta ledamöter i FN: s säkerhetsråd. Som en motprestation lovar den afrikanska unionen att demokratiska system och respekt för mänskliga rättigheter skall garanteras i Afrika.
G8-länderna kan delvis gå den afrikanska unionen till mötes. Vissa skulder bör omförhandlas, några kanske rentav skrivas av helt. En generell skuldavskrivning skulle emellertid inte gynna Afrikas ekonomiska och politiska utveckling. Skulderna bör sammanflätas med andra grundläggande reformer. Viktigast av allt är att de handelshinder som fortfarande plågar Afrikas ekonomier avvecklas. FN måste också skaffa sig ett regelverk som ger säkerhetsrådet möjlighet att ingripa till försvar för de mänskliga rättigheterna även i sådana länder där regeringarna motsätter sig FN-ingripande. Utan sådana regler är det otänkbart att ge de afrikanska länderna vetorätt i säkerhetsrådet.
Under detta år kommer såväl FN som världshandelsorganisationen WTO att ordna viktiga sammankomster där världens länder har möjlighet att besluta om reformer på det demokratiska och handelspolitiska området. Klarar Tony Blair att få stöd för en seriös Afrikapolitik i Edinburgh ökar förutsättningarna för att även FN och WTO skall fatta beslut som går Afrikas väg.