Sörgården behöver dansk upprustning
Danska idéer som bär. Här lär danska poliser sina svenska kollegor ny taktik för att stävja kravaller.Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men även en relativ idyll som Sverige har anledning att se över och kritiskt granska insatserna mot gängkriminaliteten. Jämfört med vårt grannland Danmark tycks vi ligga på efterkälken.
I de svenska storstäderna vimlar det av käcka projekt mot de brottsliga gängen. Men vad blir det av det hela? Vem ansvarar för samordningen på det nationella planet?
I Danmark finns sedan flera år tillbaks lagar och samarbetsformer som gör det möjligt för en lång rad myndigheter - inte bara polisen - att ingripa samfällt och uthålligt mot de kriminella gängens medlemmar och deras närmaste omgivning.
Danskarna använder hemliga vittnen, gängens medlemmar specialgranskas i jakt på oredovisade intäkter och tillgångar, socialbidrag kan dras in för medlemmarna och man har koll på ifall gängens medlemmar eller deras medhjälpare startat bolag.
Dansk polis har dessutom ett mycket modernt system för övervakning och kontroll av gängmedlemmarna.
Sverige förefaller ligga en bra bit efter Danmark vad gäller lagar och samverkansformer mellan myndigheterna. Gamla rotelsystem och ålderdomliga register inom polisen gör arbetet mindre effektivt.
Dålig operativ samordning mellan till exempel polis, socialtjänst, skolor och Skatteverket försvårar arbetet. Svenska politikers oförmåga att ge de brottsbekämpande myndigheterna tillräckligt med lagligt utrymme för att slå till mot gängkriminaliteten, är omvittnad.
Sörgården behöver kort sagt rustas upp.