Nu tycker jag att hyckleriet också kan avslutas. Mona Sahlin var inte bärare av förnyelsens mantel. Erkänn det ni alla som nu säger sig vara överraskade eller uttrycker sorg över hennes abrupta avgång. Sluta med hyckleriet! Det här var vad många inom partiet ville! Mona var inte förstahandsvalet vid kongressen 2006, hon var inte ens på andra plats. Att starta en partiledarkarriär i uppförsbacke är självklart inte en önskedröm, inte för någon, särskilt inte för en som tidigare under förnedrande former fått lämna en ministerpost. Jag tycker inte synd om Mona Sahlin. Det kan man inte göra inom en verksamhetsgren som handlar om politik. Politikens villkor sätter agendan och blåser det, så blåser det kraftigast på toppen.Vi gräsrötter känner bara av lätta vindstötar.
Nu handlar det om att se framåt och forma en politik som är i takt med tiden. Vi socialdemokrater måste gemensamt verka för en politik där vi återtar rollen som lönearbetarnas parti. Den rollen har vi allt för länge abdikerat från. Nu är det dags att återta förtroendet och det gör vi inte genom att lägga huvudet på sned och tycka synd om pensionärer eller dem som hamnat utanför av en eller annan anledning. Vi gör det genom att ingjuta hopp och framtidstro hos alla, inte bara ett fåtal. Den “Nya Socialdemokratin" föddes samma dag som drottningen lämnade boet. Nu är det dags att samla kraft och att vända trenden!
Jag förutsätter att alla goda tänkare inom partiet nu lämnar sina bidrag till förnyelsen. Rusa inte åstad och i panik utse en ny partiledare. Låt det ta sin tid! Det finns många att välja på, flera som skulle kunna representera en förnyelse av vår politik. Jag nämner inga namn, det borde heller ingen annan göra inom partiet, i det här läget.
Jag tror på socialdemokratin som en långsiktigt bärare av samhällsutvecklingen och av den välfärd vi byggt upp under många decennier! Jag tror också att det blir självklart för alla att se oss som det riktiga, genuina arbetarpartiet!