Fram till 1990 var resultat och likvärdighet mellan svenska skolor god. Skolan kommunaliserades 1991 och 120 000 lärare bytte arbetsgivare från stat till kommun. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Systemskiftet beskrivs i detalj i Per Kornhalls bok "Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall".
År 1992 införs det fria skolvalet i Sverige. Det leder till att skolsystemet blir konkurrensutsatt och marknadsanpassat. Det innebär också att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor, där det finns många andra studiemotiverade elever.
Socioekonomiska faktorer har med andra ord betydelse. Pisa-undersökningar visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse för resultaten i Sverige som i Tyskland och USA. Pisa är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden.
Om den genomsnittliga nivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller arbetslösheten ökar i området försämras i de flesta fall elevernas skolresultat, säger Magnus Oscarsson skolforskare vid Mittuniversitetet.
Det vinnande skolkonceptet inför valet 2014 är att skapa en likvärdig skola med staten som arbetsgivare. Därför måste det fria skolvalet skrotas. Skolverket anser att det fria skolvalet skapar segregation, vilket bidrar till att för många elever lämnar skolan utan fullständiga betyg.