Bisfenol A används som råvara och som mjukgörare i plast. Ämnet är en så kallad hormonstörare vilket innebär att det kan orsaka skada på ekosystem och människors reproduktiva förmåga. Inom EU används över en miljon ton Bisfenol A varje år. Ämnet finns i många fler produkter än konservburkar i vår vardag; tangentbord, kvitton, vissa rörledningar och kopieringspapper för att nämna några. Forskning visar att Bisfenol A lätt frigörs ur plastföremål och tas upp av människokroppen.
Samtidigt kopplas Bisfenol A till alltifrån hjärt- och kärlsjukdomar till effekter på äggstockar, äggceller och spermier, ökad risk för missfall samt effekter på beteende hos barn. Jag var pådrivande i arbetet för att förbjuda förekomsten av Bisfenol A i nappflaskor i EU. Flera länder i Europa, däribland Sverige, har förbjudit ämnet även i barnmatsförpackningar. Men det räcker inte.
Användningen av Bisfenol A behöver regleras i alla produkter som kommer i kontakt med mat, inte bara barnmatsburkar. Det handlar om vanliga konserver, men också matlådor, köksgeråd och tallrikar i plast. Förbudet mot Bisfenol A i nappflaskor och barnmatsburkar är bra, men det är en chimär att man kan skydda foster och barn tillräckligt genom enbart dessa förbud. För att skydda foster - som tros vara extra känsliga - behöver man skydda gravida, och det kan man i princip inte göra utan att skydda alla vuxna.
Även om forskningen fortfarande inte har alla svar är det sammanlagda forskningsläget tillräckligt oroande för att vi ska agera. Vi måste ta försiktighetsprincipen på allvar. Jag tänker arbeta för större säkerhetsmarginaler och att alla ämnen med hormonstörande effekt måste omfattas av högre säkerhetskrav än idag.
Vi kan inte fortsätta låta våra barn vara ofrivilliga försökspersoner. Det är dags att ta problematiken med hormonstörande ämnen på större allvar.
