Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skrämmande skillnad i skolan

Med sina nya åtgärder uppnår regeringens sitt mål: att förbättra undervisningen och  lärarrnas situation, förklarar insändarskribenten.Foto: Erik G Svensson

Med sina nya åtgärder uppnår regeringens sitt mål: att förbättra undervisningen och lärarrnas situation, förklarar insändarskribenten.Foto: Erik G Svensson

Foto: ERIK G SVENSSON

Norrköping2011-03-02 03:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Widar Andersson skrev den 25/2 en intressant kommentar till Skolvärldens rankning av skolor, en rankning som tagits fram i samarbete med Lärarnas Riksförbund. Jag uppskattar att han gjort en seriös genomgång av rankningen som refererats.

Listan bekräftar bilden av en skola som inte är likvärdig - trots skollagens skrivningar om en likvärdig utbildning. Och skillnaderna är inte små utan faktiskt skrämmande stora!

Och det är faktiskt värre än så. Den bild som rankingen ger är enbart en grov bild av den brist på likvärdighet som råder i svensk skola idag (rankingresultaten är bara ett mått på kommunens övergripande skolambition). Man ska komma ihåg att det inom varje kommun finns stora skillnader mellan de olika skolorna. Det är lättare för en kommun att fördela resurserna någorlunda jämt än att göra en mera behovsrelaterad fördelning.

Därför driver Lärarnas Riksförbund sedan länge att staten måste ta ett större ansvar för den svenska skolan för att garantera en likvärdig skola (ner på minsta

De samlade kommunresurserna styrs av det ekonomiska läget. Men de nationella skolmålen förändras inte efter till exempel konjunkturläge eller demografisk utveckling i en enskild kommun, utan alla elever ska uppnå målen oavsett till exempel konjunkturläge. Även detta faktum talar för att staten måste öka sitt ansvarstagande om skolan.

Det kommunala självstyret har inneburit att staten har tappat kontrollen över svensk skola - de styrmedel som finns idag är uppenbarligen inte tillräckliga. Det är uppenbart att det krävs att staten fullt ut finansierar skolan och styr verksamheten.

Läs mer om