Flera betydelsefulla reformer för en bättre skola har beslutats och startats upp under de senaste åren - särskilt obligatorisk statlig rektorsutbildning, ny lärarutbildning och lärarlegitimation med krav på ämnesbehörighet. Alla är nödvändiga för att skapa en positiv utveckling av förskola och skola.
Att skolans ledare ska vara välutbildade är en självklarhet och numera fastslagen i skollagen. Skolledaren - rektor eller förskolechef - är den enskilt viktigaste faktorn för en väl fungerande skola. Forskning visar att ett tydligt och pedagogiskt ledarskap som prioriterar skolans kunskapsmål utmärker framgångsrika skolor.
I länder med hög lärarkompetens är det studenter från den bästa tredjedelen som blir lärare. Så är det inte i Sverige där de bästa studenterna väljer andra högskoleutbildningar. För några decennier sedan sökte många toppstudenter till lärarutbildningen. Det är inte längre fallet. De som studerar på lärarutbildningen i dag har betydligt sämre betyg från gymnasiet än för tjugo år sedan. Lärar- utbildningen har blivit allt mindre populär när läraryrkets attraktionskraft har minskat. Det säger sig självt att skolan försämras av detta.
Läraryrket måste göras mer attraktivt och lönerna höjas.
Sverige behöver fler duktiga lärare för skolans och elevernas skull. Men även ur en annan synvinkel är det viktigt att läraryrket blir mer attraktivt med högre lön och bättre möjligheter till karriärutveckling. Det kommer att locka fler toppstudenter till yrket och därigenom långsiktigt bidra till att säkerställa och till och med förbättra även skolledares kompetens.
Nästan 90 procent av dagens alla skolledare har varit lärare och även i framtiden kommer säkert en mycket stor andel av landets skolledare att ha lärarbakgrund. Och med en lärarkår med allt sämre grundkompetens är risken stor att även skolledares kunskap och kompetens försämras. Regeringens satsning på läraryrket kommer därför långsiktigt att gynna och förbättra även skolans ledarskap.