Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skamligt, svinaktigt

Griser ska inte ha roligt, sa Emils pappa Anton i Lönneberga och nog verkar det som om en hel del grisuppfödare tycker likadant.  Emils griseknoe hade nog en drömtillvaro mot vad som visats i massmedia den sista tiden, även om han säkert var en liten lortgris med.

Norrköping2009-12-15 07:29
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skillnaden är bl a att den grisen rullade sig i lervälling och inte i avföring och han hade till skillnad från uppfödarnas djur gott om utrymme. Ja, vi kan naturligtvis inte svära oss helt fria någon av oss, vi som kräver billig mat för att få råd med mindre viktiga saker. Som konsumenter måste vi kräva att det kött vi köper kommer från djur som uppfötts enligt svensk djurskyddslag och inse att bra djurvård inte är gratis. Men det är ju också märkligt att ansvaret ofta läggs på länsstyrelsen, som inte kontrollerat tillräckligt noga. Ska det vara för mycket begärt att de som föder upp djur i stor skala ska känna till vilka lagar som gäller och inrätta sig därefter? Nog känns det kusligt om vi börjar anse att det är okej att bryta mot lagen om ingen kommer på oss. Vi är alla ansvariga för våra handlingar och det är inget försvar att ingen har kollat eller att EU har krångliga regler. I vår barndom var det en stor skam om någon torpare eller bonde gjorde sig skyldig till djurplågeri och dessutom ansågs han inte som en duglig yrkesman. Idag, när de flesta av oss har god levnadsstandard, tycks vi inte ha råd att ta hand om djuren - vår mat - på ett värdigt sätt. Det är verkligen skamligt. Det är också skillnad på hur väl vi månar om djuren i vår närhet. I Sverige köper vi industriproducerad mat till våra hundar och katter - ja även till hästar, ormar, ödlor, råttor, spindlar o s v - för miljarder och det är ingen måtta på vad älsklingarna får kosta. Det är ju fint med omtanke, men nog har det skett ett tankefel någonstans på vägen när vi upphöjer vissa djur till nästan mänskliga varelser. Mattar och hussar lägger ner stora pengar på vård och omsorg, tar djuren till psykolog och veterinär, lämnar dem på dagis och behandlar dem som småbarn. När djuren dör så begravs de och ägarna går till graven med ljus och blommor. Andra djur med lika mycket känslor och förstånd, struntar vi tydligen i bara vi får billig skinka till jul. Vi har sagt det förut men det tål att upprepa: vi människor måste komma bort från det ensidiga lönsamhetstänkandet, att allt ska bli större, bättre, vackrare och billigare, och att vi förstås ska ha tillväxt, tillväxt, tillväxt. Vilket samhälle vill vi ha egentligen? Är det bara pengar som gäller eller vill vi ha ett samhälle där vi kan se både djur och medmänniskor i ögonen?
Läs mer om