Ska vi bygga i framtiden?
Bara för några år sedan var det nästan stopp på bostadsbyggandet i Sverige, undantaget storstadsområdena. Byggandet nådde sin lägsta nivå på hundra år efter att regeringen i mitten av 90-talet genomfört den omtalade budgetsaneringen, där räntesubventionerna till bostadsbyggandet var en omfattande besparingspost.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Idag finns det inte mycket kvar av subventioner till byggandet. Dels finns ett investeringsbidrag för att bygga hyresrätter på 1,6 miljarder, dels ett räntebidrag, på mindre än 1,8 miljarder kr. Samtidigt tar staten in rekordstora intäkter från fastighetsskatten, där bostäderna bidrar med ca 14 miljarder kr per år. Bostadssektorn är en stor nettobidragsgivare till staten. Sverige torde ligga i särklass bland övriga EU-länder när det gäller att ha minst med stimulanser till byggandet. Våra nordiska länder satsar ungefär dubbelt så mycket.
Byggandet har trots allt skjutit fart ordentligt de allra senaste åren och ligger nu runt 30.000 bostäder per år. Att så har skett beror på att vi just nu har en högkonjunktur i kombination med en historiskt låg ränta samt att spelreglerna för byggande under lång tid varit stabila.
Vi behöver bygga bostäder. Vi vet att de stora ungdomskullarna födda på 1990-talet är på väg ut på bostadsmarknaden och var ska det hitta sina bostäder? En räntehöjning och förändringar i konjunkturen kommer att vara tillräckligt för att bostadsbyggandet trappar av. Behovet finns av en långsiktig bostadspolitik som kan upprätthålla ett stabilt bostadsbyggande över tiden. Det här känner regeringen väl till och man har år in och år ut utrett denna fråga. Man har talat om att skapa långsiktiga hållbara system, men när det gäller att leverera beslut har det varit pinsamt innehållslöst. I förslaget som nu ligger föreslås att Danellsystemets räntebidrag avskaffas helt från 1 juli 2008 och att en avtrappning av tidigare beviljade bidrag införs. Vad som sedan händer är ett stort frågetecken för alla aktörer på bostadsmarknaden.
Boendekostnaderna kommer därmed att öka med 10-15 procent. En trea på 80 kvm blir 700 kr/mån dyrare. Vid oförändrad boendekostnad skulle kapitalinsatsen för en bostadsrätt på 80 kvm behöva öka med ca 160 000 - 240 000 kr (2000 -3000 kr/kvm)Lägg därtill ökade kostnader på grund av höjda räntor. En höjning av räntan med 1 - 2 procentenheter, vilket många räknar med framöver, innebär att boendekostnaderna ökar med ytterligare ca 700 - 1400 kr/mån.
Det här betyder naturligtvis att bostadsbyggandet minskar. Redan osäkerheten kommer att leda till att kommuner och byggherrar avstår från att bygga bostäder på många håll i landet.
För att säkerställa ett fortsatt långsiktigt och tryggt byggande av bostäder bör de spelregler som idag gäller utvecklas istället för att avvecklas. Därför är det viktigt att de politiska partierna i god tid före valet redovisar vilka spelregler som ska gälla för produktion av bostäder inför framtiden.
-
<span class="mr"><span class=color style='color:#BF0220;'>Debatt</span></span>
Peter Lindgren
VD HSB Östergötland
Peter Lindgren
VD HSB Östergötland