Sjukvården lämnar människor i sticket
Folkbladet inledde igår en serie kritiska granskningar av sambanden mellan riskbruk av alkohol, ohälsa och sjukskrivningar/förtidspensioneringar. I dagens artikel presenterar vi en helt ny undersökning som visar att många människor lämnas i sticket av hälso- och sjukvården i Östergötland.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den traditionella och statligt styrda restriktiva alkoholpolitiken, har ersatts av en situation där tillgängligheten och konsumtionen ökat kraftigt. Enskilda individer får därmed ta ett större personligt ansvar för sina alkoholvanor. Människornas behov av information och stöd, inte minst från primärvården, har därför ökat markant.
Men primärvården har inte hängt med i svängarna. Kjell Johanssons avhandling visar att det finns stora brister. En av hans slutsatser är att alkoholpreventionen inte är tillräckligt integrerad i primärvårdens rutiner.
I en av de fem studier som Johansson publicerar i sin avhandling har besökarna vid två primärvårdscentraler i en av Östergötlands två stora städer fått fylla i enkäter med frågor om bl a sina alkoholvanor. Ungefär 1 300 personer besökte vårdcentralerna under de två veckor som Johansson genomförde sin undersökning. En stor del av dessa fyllde i enkäterna - drygt 60 procent var kvinnor.
Undersökningen visade att drygt 10 procent av kvinnorna och 20 procent av männen hade en riskfyllt hög alkoholkonsumtion. Bland kvinnor i åldrarna 16 - 24 år var andelen riskbrukare 33,3 procent medan 43,9 procent av männen i samma åldersspann hade en riskabelt hög alkoholkonsumtion.
Personerna som deltog i undersökningen sökte inte vård för riskbruk eller missbruk av alkohol. Istället uppsökte de primärvården för att få hjälp med bl a magont, urinvägsproblem, ont i axlar/nacke, hudproblem, problem med lungorna och psykiska problem av olika slag.
Hade primärvården haft genomarbetade rutiner för att genom tester och/eller motiverande samtal kunna ta upp patienternas alkoholvanor till diskussion hade säkerligen många av dem fått upp ögonen för att deras alkoholkonsumtion var för hög.
Den erfarne alkoholläkaren Sven Andréasson har t ex i flera olika sammanhang pekat på att de flesta av riskbrukarna inte är medvetna om att alkoholen kan vara en orsak till deras problem.
Hälso- och sjukvården erbjuder dock inte särskilt mycket hjälp i detta avseende. Kjell Johansson visar i en annan av sin avhandlings enkätundersökningar att ett mycket litet antal av besökarna vid Östergötlands primärvårdscentraler får några råd om sina alkoholvanor. I en stor undersökning som omfattade nästan alla länets vårdcentraler, fick drygt 4 500 patienter - varav 62 procent kvinnor - svara på frågor om hur nöjda de var med sitt besök hos primärvårdens läkare. En fråga gällde om patienten hade förväntat sig att få råd om sina alkoholvanor. En annan fråga var om någon sådan rådgivning hade givits?
Endast 187 personer uppgav att de fick några alkoholrelaterade råd vid primärvårdsbesöket. Intressant nog hade betydligt fler förväntat sig att alkoholvanorna skulle tas upp till diskussion. Män fick oftare rådgivning än kvinnor. Johansson skriver dessutom att de som fick frågor/råd om alkoholvanor i huvudsak var äldre och allvarligt sjuka män som - i jämförelse med unga kvinnor och män - inte var i så stort behov av vare sig undersökning eller rådgivning i alkoholfrågor.
I andra delar av sin avhandling konstaterar Kjell Johansson att såväl sköterskor som läkare inom primärvården uppvisar intresse för att arbeta med alkoholprevention. Men de vittnar samtidigt om en stor osäkerhet om hur arbetet skall bedrivas. De saknar system och rutiner för undersökningar och rådgivning.
Ansvaret för de stora brister i folkhälsoarbetet som framkommer i Johanssons avhandling skall inte läggas på enskilda medarbetare i vården. Ansvaret faller istället tungt på landstingen och sjukvårdshuvudmännen.
Folkbladets granskning fortsätter i morgondagens tidning. En av Sveriges mest erfarna beroendeläkare kommenterar primärvårdens valhänthet i alkoholrelaterade frågor. Vi publicerar dessutom undersökningar från Östergötland som visar att även andra riskabla livsstilar än riskbruk av alkohol förefaller att försummas inom vården.