Jag har varit med om att muta mig fram. En sedelbunt skjuts över till den andra sidan av skrivbordet. Plötsligt är det som nyss ansågs helt omöjligt, inga problem alls.
Det var i Kambodja.
I Sverige vill vi ju inte tro att det går till så. Men nog har vi korruption även på vår bakgård.
Redan i våras började Britt-Marie Citron efter ett tips kolla upp Norrköpings kommuns stadsbyggnadskontor. Snart stod det klart att allt inte stod rätt till med renoveringen av taket på Källvindsskolan.
Det som återstod innan vi kunde publicera avslöjandet i Folkbladet var en sista inspektion på plats. Det var när kommunen förberedde reporterns besök som allt uppdagades.
Då valde kommunen att hålla en presskonferens och lägga korten på bordet. Alltså: En tjänsteman har låtit byggnadsfirman också renovera hans sommarhus i skärgården på samma räkning.
Vi hade bild på huset i tidningen i tisdags, det är inget litet torp precis.
"Genom att publicera bilden på huset så talar ni om vem den här personen är, långt innan utredningen är klar, det är dålig pressetik", säger någon till mig.
Det kan man tycka. Men ett hus i skärgården är inte identifierbart för tusentals personer. Givetvis för de kringboende. Men var så säker på att de vet allt redan.
Dessutom har tjänstemannen erkänt. Än så länge kan dock jag som ansvarig utgivare inte motivera att offentliggöra namn och bild på honom. Vi vill veta mer, och inte minst höra hans egen version.
För några år sedan kunde Folkbladet avslöja ett annat fall av korruption på samma stadsbyggnadskontor. Då var det en tjänsteman som låtit en byggfirma bjuda på middagar och en kryssning.
Han dömdes senare för mutbrott. Den senaste skandalen här i Norrköping är i själva verket en del av härvan i Göteborg som "Uppdrag Granskning" avslöjat. Det är precis samma story.
Byggfirmor smörjer kommunala tjänstemän för att kunna få viktiga kontrakt. Det antyder att korruptionen är särskilt vanlig just i byggbranschen. Muthistorien inom Kriminalvården handlar ju också om byggen, av fängelser nämligen. Men tro inte att det bara förekommer i byggsvängen. Här är några andra muthistorier i vår närhet:
? Systembolagschefer, bland annat i Norrköping, tog mutor från vinleverantörer.
? En tjänsteman på Migrationsverket sålde svenska medborgarskap.
? En kommunal chef i Mjölby gav sin son konsultuppdrag.
Två mönster blir tydliga. För det första:
Det är när det offentliga möter det privata som korruption uppstår. Skattebetalarnas pengar byter ägare. Pengar är dyrken som öppnar upp de svåraste lås.
För det andra:
Det är nästan alltid media som får upp de här svarta affärerna i ljuset. Här är det lite mer utstuderat än i Kambodja. Inte nödvändigtvis sedelbuntar som bokstavligt talat går från hand till hand.
Men det är förstås ändå precis samma sak. Det kräver alltså lite möda att röja fifflet. Därför behövs sådana som Janne Josefsson och Britt-Marie Citron.
Det var bara det jag ville säga.