Så blir du lycklig
Det är fredag. Låt oss fundera på Lyckan. Hur ser Lyckan ut? Hur skall vi leva för att bli mer Lyckliga? I senaste numret av Ekonomisk debatt (2 - 2005) delar TCO-ekonomen Daniel Lind med sig av Lyckoforskningens senaste rön. Så här ser Lyckan ut: "r = h (u (y, s, z, k, m, t)) + e"
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ekvationens r är svaret på hur lycklig en person är. Y är ekonomiska faktorer, s är personlighetsfaktorer, z är sociala och demografiska faktorer, osv. Ekvationens e är feltermen. Där väger forskarna av människors oförmåga att på ett korrekt sätt beskriva sina känslor av Lycka.
<B>Lyckoforskningen är ett resultat av allt närmare samarbete mellan ekonomer, psykologer och sociologer. Innan vi kastar oss in på dagspolitikens arenor kan vi konstatera att Lyckoforskarna har kommit fram till att personlighets- och sociala faktorer har mycket stor betydelse för vår Lycka.</B>
Optimister är lyckligare än pessimister, utåtriktade människor upplever mer Lycka än inåtvända grubblare och det finns klara samband med Lycka och en känsla av att ha kontroll över livet. Däremot finns inga samband mellan intelligens och Lycka. Kvinnor är i genomsnitt lyckligare än män medan etniska minoriteter i genomsnitt är mindre lyckliga än majoritetsbefolkningen. God hälsa, giftermål och religiositet befrämjar Lycka. Att gifta sig en andra, tredje eller fjärde gång leder dock inte till samma lycka som det första giftermålet...
När det gäller arbetslöshetens betydelse för Lyckan presenterar Daniel Lind tankeväckande resultat. Att arbetslöshet leder till lägre Lycka på individ- och samhällsnivå förvånar väl ingen i och för sig. Men av ett stort antal undersökningar - som Lind redovisar i en diger referenslista - framgår att lyckoförlusterna som den arbetslöse upplever är mycket större än vad som följer av hans/hennes lägre inkomster.
<B>Det som begränsar Lyckan för den arbetslöse är framförallt känslan av att vara socialt ringaktad och bristen på meningsfull sysselsättning.</B>
Daniel Lind skriver... "Denna insikt riktar ljuset mot den känsliga frågan om arbetslöshetens natur - är den frivillig eller ofrivillig"?
Lind anser för sin del att inget talar för att rationella individer frivilligt skulle försätta sig i livssituationer som reducerar Lyckan.
Därför är Lyckoforskningens resultat ett kraftfullt argument mot dem som hävdar att individen väljer att vara arbetslös därför att& "arbetet och inkomsten inte uppfattas som ett tillräckligt attraktivt alternativ".
Folkbladet instämmer i denna slutsats av Daniel Lind. Vi tycker också att Lind har goda argument när han hävdar att Lyckoforskningen underbygger betydelsen av att satsa på arbete och sysselsättning - nästan till vilket pris som helst. På ett konkret plan handlar det om& "skattereduktioner för låg- och medelinkomsttagare, ökad jämställdhet, bättre integration av individer med utländsk bakgrund och den äldre generationens förmåga att kvarstå i arbete längre än idag" sammanfattar Daniel Lind.
<B>Lycka är inget permanent tillstånd. Man gör därför klokt i att försöka fånga Lyckan när hon kommer.</B>
Läsningen av Daniel Linds artikel i Ekonomisk Debatt ger oss dessutom utökade kunskaper om hur Lyckans väg kan breddas och förstärkas.
Göran Persson borde därför ta ett snack med Daniel Lind.
Lyckliga väljare är precis vad regeringen behöver.