S och nytänket
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har visserligen träffat några av dem - trevligt folk allihop - men jag vågar inte säga vem som skulle vara den bästa ledaren.
Debatt
Trots det så kan man ju ha lite funderingar om den framtida s-politiken.
Jag tycker det är lite betänkligt att moderaterna vann valet på att framställa sig som socialdemokrater, som det nya arbetarpartiet.
Att de skulle ha stulit "våra frågor".
Är det inte konstigt att så många väljare tyckte att det var trovärdigt? Att skillnaden mellan partierna uppfattades vara så liten att det var dags att "pröva något nytt"?
Vem har ändrat sig?
Borde man åtminstone inte ställa sig frågan om det är moderaterna eller socialdemokraterna som ändrat politik?
Att försöka beskriva politiken i vänster-höger-termer är idag tämligen meningslöst. Alla tycks ha en egen definition. Motståndarna beskrivs som "fraktioner" eller i värsta fall "extremister". De som företräder ungefär samma åsikter man själv förfäktar beskrivs som "nytänkare" och "moderna". Gammalmodig och omodern vill man ju inte vara.
Det starka samhället, såsom Erlander och Palme beskrev det, tycks vara under avveckling.
Nu är det privatisering som gäller, amerikanisering kan man kanske också kalla det. Det är en uppgivenhet över att stat och kommuner inte klarar av att förändra sig, inte kan möta människors behov. Dundermedicinen heter privatisering och avreglering, det vill säga låta det bli som det blir. "Det är i alla fall inte vårt fel".
Detta är en överideologi som omfattar såväl moderna socialdemokrater som nya moderater. Konkurrens och ökat spelrum för kommers har blivit självändamål.
Folkrörelserna är döda, eller åtminstone i viloläge.
Banden mellan a-kassorna och facket håller på att lösas upp. Facklig-politisk samverkan är försvagad.
Privata sjukvårdsförsäkringar är på frammarsch.
Det blir fritt fram för vinstdrivande företag även i sjukvården.
Skatteavdrag för hemarbete är på gång.
Kommunala verksamheter bolagiseras eller läggs ut på entreprenad i tron att privata bolag kan vårda bättre eller köra buss effektivare.
Våra barns skolgång överlåts till privata företag, ibland med dunklare motiv än pedagogisk utveckling.
Detta var några exempel på den nya politiken. Kanske det är en svartmålning och en pessimistisk syn.
Hur kan en ny politik tänkas se ut?
Planerna på kommunala friskolor i Norrköping är ett intressant försök att uppmuntra nytänkande och exempel på hur man kan åstadkomma konkurrens mellan kommunala verksamheter utan att blanda in kommersiella intressen utifrån.
Till skillnad från skolminister Björklunds svartmålning kan det här ges utrymme för utveckling.
Det är fullt möjligt att genomföra liknande försök på andra områden, till exempel hemtjänst och äldreboenden.
Kooperativ av brukare och/eller personal är andra möjligheter.
Olika driftsformer kan tillföra nya erfarenheter och kunskaper.
Arbetsglädje och inflytande är drivkrafter som långsiktigt är starkare drivkrafter än kortsiktiga profitintressen.
Janne Berglund är socialdemokrat och tidigare medarbetare på Folkbladet. I två artiklar, med fortsättning i morgon, utvecklar han sin syn på socialdemokratins framtid.