Villaägarnas Riksförbund välkomnar att politikerna till slut börjar komma med konkreta förslag om detta. Tyvärr duckar man för den viktigaste frågan, nämligen en sänkning av elskatten.
Låt oss först gå igenom några av S-förslagen:
Att stödja energieffektivisering är rätt, men tekniken - att sätta ner fastighetsavgiften för energieffektiva hus - är fel. Varför ska hus i högtaxerade områden få högre stöd än hus i lågtaxerade områden? Gör istället stödet proportionellt mot energibesparingen.
Att bygga ny kraftproduktion kan vara rätt, men att tro att det varaktigt påverkar elpriserna är fel. All ny el vi producerar kan vi också exportera, eftersom kablarna byggs ut samtidigt. Det nordiska priset kommer därför att närma sig det europeiska, som oftast är högre.
Att sträva efter en bättre fungerande elhandel är rätt, men modellen med "bas- och topplast" är en mycket krånglig och osäker väg att gå. Det finns enklare och effektivare sätt att sänka hushållens kostnader.
Att "stoppa förmögenhetsöverföringen från kunder till [kraft-]bolag" är helt rätt! Men hur? Låt oss fördjupa oss i detta.
I och med att utsläppsrätterna höjer kostnaden i den prissättande kolkraften, stiger elpriset. Vatten- och kärnkraft har inga omkostnader för utsläppsrätter, men kan sälja till det nya, högre, priset. En bieffekt av utsläppsrätterna är därför en förmögenhetsöverföring från kunderna till kraftbolagen på uppskattningsvis 20 miljarder om året.
Det vore rimligt att kompensera kunderna för detta genom att sänka elskatten. Reformen kan finansieras genom att beskatta kraftbolagens extravinster. En sådan reform har ingen effekt på vare sig statens budget, elpriset, koldioxidutsläppen (som helt styrs av systemet med utsläppsrätter) eller investeringar i förnybar kraft (som styrs av elcertifikaten).
Idag betalar kunderna drygt 30 miljarder i skatter på elen, medan vatten- och kärnkraft betalar ungefär 8. I ljuset av det och de 20 extra miljarder som politikerna varje år låter kraftbolagen ta från kunderna blir den relevanta frågan hur Socialdemokraterna ser på denna fördelning?
Näringsminister Maud Olofsson förefaller ha svarat nej på den frågan, i och med att hon föreslagit en skatteväxling på el enligt ovan. Tycker Johansson, Örnfjäder och Johansson också att bördan är orättvist fördelad, och är de beredda att fördela om den?