Rök fritt - ät pinnar
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Postens kassa service.
Ett typiskt exempel på felaktig särskrivning, tyckte vissa.
Sanningen är förstås att redigeraren tillät sig en medveten dubbeltydighet.
Själv tyckte jag rubriken var fyndig och talade om vad artikeln faktiskt handlade om.
Men det påfallande var alltså att så många genast såg särskrivningen och reagerade på den.
Ingen försvarar särskrivningar. Ändå fortsätter epidemin.
En förening jag är med i skriver meddelanden som är fullständigt nedlusade med borta matcher, försvars spelare o s v.
<b>Herr Toalett </b>
Samtidigt finns det en motståndsrörelse. Det finns t o m en organisation, skrivihop.nu, som säger sig ha över tjugo tusen medlemmar.
De rapporterar om särskrivningar från olika håll i landet.
Berättar om var man kan träffa Herr Sandal och Herr Toalett.
Eller de kungliga: Prins Korv och Drottning Sylt.
Det finns andra med fina titlar också: Riddar Bakelse och General Snus.
På Dagens Nyheters börssida finns en annan hög militär: General Index.
Med stigande irritation, eller illa dold förtjusning, noterar de annonsen där Expert söker kassa säljare. Just i annonser förefaller man hitta väldigt många komiska särskrivningar.
Det ska säljas alltifrån en halv akustisk gitarr, till paj formar och tre glasfönster, kul glass liksom ren korv.
Man ska även lockas att komma till en konsert med barock musik.
Annars kan det ju vara spännande att gå till Åhléns för att vara med när Herr Morgon Rockar.
Det finns på några håll i landet skyltar med den oavsedda uppmaningen: rök fritt.
Eller på flera kineskrogar: ät pinnar.
Platsannonser där det söks efter bar personal eller en sjuk gymnast får nog inte många sökande. Strax efter jul hade vissa affärer öppet mellan dagarna.
<b>En anglicism</b>
Trots motståndsrörelsen sprider sig alltså pesten med särskrivningar.
Helt klart är det vanligare bland yngre. Det kan man ärligt talat se ibland när unga praktikanter och vikarier kommer till Folkbladet.
Begåvade och ambitiösa. Men inte sällan med en tendens till att vilja skriva isär ord som i svenskan hör ihop. Särskrivning eller hopskrivning avgör betydelsen av ordet i det svenska språket. Men inte i engelskan och en massa andra språk.
Antagligen är den moderna särskrivningssjukan en så kallad anglicism.
En påverkan av engelskan, som vi ju ser & hör precis överallt numera.
En svensklärare i Uppsala, Katharina Hallencreutz, har letat särskrivningar i 168 uppsatser skrivna av mellanstadieelever i 14 län.
Hon ser ett mönster. Det är oftast substantiv som skrivs isär, mer sällan sammansatta verb eller adjektiv. Skolgård, svensklektion och telefonkiosk skriver de isär.
Men inte eftermiddag eller tillstånd.
Bokstäver med prickar över sig tycks orsaka särskrivningar.
Eleven lyfter pennan för att sätta dit prickarna - och därefter blir andra delen av ordet fristående.
Dessutom noterar hon hur rubrikerna på uppsatserna ofta är särskrivna. Vild Hästen och Guld Kronan. En påverkan av reklamspråket, kanske, en affischstil.
I uppsatsen skriver de sedan ihop orden.
<b>Bellman skrev fel</b>
Nu är särskrivning inget nytt. Carl Michael Bellman skrev brännvins flaska. Och Anna Maria Lenngren skrev huvud stad, berättar Katharina Hallen-creutz.
Det var i själva verket först på 1800-talet som det stod klart att sammansatta ord i svenskan måste skrivas ihop för att få rätt innebörd.
I en skrift om språkregler från 1886 protesterar författaren Nils Linder mot skyltar där det står biljett kontor. Så intet är nytt under solen.
I Danmark är särskrivningar mycket utbrett, och uppfattas inte som ett riktigt språkfel.
Skåningar skriver gärna isär ord som börjar på sten - sten trist, sten tuff - av någon anledning.
I den här tidningen hoppas jag att du ska få slippa se särskrivningar.
Utom då vi alldeles medvetet väljer att använda det som ett stil grepp. Det var bara det jag ville säga.