Riskabla livsstilar ökar i folkhemmet
Tobaksrökning, fet mat, riskbruk av alkohol och fysisk inaktivitet är de avgjort största folkhälsoproblemen i vår del av världen. Som enskilda människor är vi utsatta för ett starkt kommersiellt tryck inom alla dessa fyra områden.
Tobak, fet mat, alkohol, fysisk inaktivitet beder ut sig i folkhemmet. Sjukvårdens personal föredrar att blunda. Man vill inte vara hälsopolis. Foto: Scanpix
Foto:
Den privata och kommersiella sektorns ökade svängrum på dessa områden har givetvis också många fördelar som få av oss skulle vilja vara förutan.
Men därför får vi inte blunda för problemen. I vår sort av samhälle med en stor offentlig vård- och socialtjänstsektor, kan det helt enkelt inte vara rimligt att människorna och folkhälsan skall vara helt prisgivna åt marknadskrafterna. Det finns därför ett stort behov av balanserande och stödjande insatser från den offentliga sektorn.
Stefan Borg är överläkare och verksamhetschef för Beroendevården i Stockholms landsting. Han har drygt trettio års erfarenhet av bl a alkoholrelaterat folkhälsoarbete. I ett samtal med Folkbladet konstaterar han frankt att det är meningslöst att drömma sig tillbaks till gamla tiders mer auktoritära och folkuppfostrande attityd inom folkhälsoarbetet.
Vill man använda förbud och restriktioner för att motverka vissa folkhälsorisker så är det endast möjligt inom vissa begränsade områden där såväl det vetenskapliga som det medborgerliga stödet för en sådan politik är mycket starkt.
<B>Tobaksrökning är ett sådant område. I takt med att kunskaperna har vuxit om rökningens stora folkhälsorisker har det t ex varit möjligt för många länder att förbjuda rökning på restauranger och offentliga lokaler.</B>
I Sverige införs ett sådant rökförbud 1 juni i år. I Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård tas "rökstopp" upp som en viktig åtgärd i behandlingen. Nästa år blir det dessutom förbud för all marknadsföring och reklam för tobak ute i handeln.
I Kjell Johanssons avhandling om folkhälsoarbetet i Östergötland som Folkbladet redogjort för i tidigare artiklar, visar det sig emellertid att primärvårdens medarbetare förhållandevis sällan ger rådgivning om rökvanornas betydelse för hälsan.
I en stor upplagd intervjuundersökning på 39 vårdcentraler i Östergötland framkom att endast knappt 9 procent av patienterna fick rådgivning om sina rökvanor. Ännu färre - knappt 5 procent - av patienterna fick rådgivning om alkohol medan de andra två stora hälsofrågorna som har koppling till folkhälsan - fysisk aktivitet och matvanor - berördes i 16 respektive 13 procent av samtalen mellan patienter och primärvårdens sköterskor och doktorer.
Stefan Borg är inte förvånad över primärvårdens valhänthet i livsstilsfrågor i allmänhet och riskbruk av alkohol i synnerhet. Frågor om personers livsföring kommer väldigt nära den privata sfären och sköterskor/doktorer tycker att det är obehagligt att uppträda som "spritpoliser".
Enligt Borg finns det mycket som talar för att det är den gamla restriktiva alkoholpolitikens normer och värderingar som i hög grad präglar samtalsklimatet i dessa frågor. Doktorer och sköterskor känner det som om deras uppdrag är att upptäcka och skuldbelägga missbrukare. De få patienter som ändå får frågor om sina alkoholvanor slår därför ofta till förnekelsens alla bromssystem.
Stefan Borg anser att folkhälsoarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn måste ändra inriktning och attityd. Uppgiften är inte att vården skall "upptäcka" missbruk. Det handlar istället om att genom odramatisk provtagning och motiverande samtal försöka göra patienten uppmärksam på att alkoholvanorna kan vara en bidragande orsak till ohälsan. Det är patienten som skall äga problemet - inte doktorn eller någon annan myndighet.
Hälso- och sjukvården är dock inte ensam om att ha dåliga rutiner för att uppmärksamma livsstilsrelaterade beteenden som t ex riskbruk av alkohol.
<B>I morgon kommer vi att redovisa uppgifter som tyder på att det finns stora brister även inom Försäkringskassan.</B>