I sitt tal i Visbys Almedal riktade sig Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson till en för hans parti ny målgrupp, Sverigevännerna. Tidigare har ju partiet gjort sig ökänt för sin inskränkta invandringspolitik, men nu har man tydligen gjort ett välkommet lappkast i politiken och riktar sig nu istället med värme till de riktiga Sverigevännerna.
För var finner man de varmaste vännerna till Sverige om inte bland våra nyaste medborgare? De är ju människor som av olika skäl aktivt sökt sig till Sverige med den trygghet och välfärd landet kan bjuda. Vi infödda har ju aldrig valt Sverige, vi råkade bara födas in i landet och utan ansträngning blivit svenska medborgare. För oss, som tar allt det svenska för givet kan det vara svårt att uppskatta de värden vårt samhälle står för, men för andra som många gånger flytt för sina liv och/eller riskerat sina liv på vägen hit är det vi kallar svenskt inte någon självklarhet. Ser man tillbaka på alla de människor som fick en fristad i vårt land under krigen på Balkan under 90-talet finner man bland många av dem de allra varmaste Sverigevännerna och sannolikt kommer många av dagens flyktingar som långvarigt blir kvar i landet utveckla samma vänskap till landet som gav dem skydd och trygghet.
Jag välkomnar att Sverigedemokraternas invandringspolitik äntligen mognat och gått från ett vi-och-dom där man sätter olika grupper mot varandra till ett inkluderande förhållningssätt där man ser nya människor som en tillgång och inte som ett hot.