Respektera ett nej
I dag är det precis fyra år sedan svenskarna folkomröstade om euron, den gemensamma europeiska valutan. Den 13 september 2003 avvisade svenskarna ett svenskt deltagande i EMU: 56 procent röstade nej och 42 procent röstade ja. Men trots det tydliga utslaget finns det krafter som vill hålla en ny omröstning.
En ny omröstning om euron skapar misstankar om att landets politiska ledning låter folket rösta tills dess att folket röstar rätt, skriver Joel Malmqvist. Foto: Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det finns ett tungt argument mot att gå till valurnorna i eurofrågan snart igen. En ny omröstning skapar misstankar om att landets politiska ledning låter folket rösta tills dess att folket röstar rätt. Om vi väl kommer med i EMU blir det knappast tal om en folkomröstning för att lämna samarbetet.
Det är 27 år sedan Sverige röstade om kärnkraftens framtid och resultatet i den omröstningen refereras det fortfarande till i debatten. Att resultatet av 2003-års omröstning bara skulle hålla i sju år, som Ohlsson och Wigström föreslagit, håller inte.
Även vi som sa ja till euron för fyra år sedan måste erkänna att Sverige trots allt klarat sig bra utan den gemensamma valutan. Men det betyder inte att vi slutgiltigt kan konstatera att kronan passar Sverige bäst. Perioden efter folkomröstningen har kännetecknats av kraftig högkonjunktur: reallönerna har stigit, de goda tiderna skapar jobb och räntorna har varit låga. Men hur Sverige klarar att stå utanför euro-området i en lågkonjunktur vet vi inte.
Sveriges handel sker i hög grad med euro-länder och att vi har en annan valuta än våra europeiska handelspartners skapar problem. Enligt en rapport från Kommerskollegium som kom förra året hade Sveriges export varit 100 miljarder kronor större om vi haft samma valuta som EMU-länderna. Importen hade också varit värd 100 miljarder kronor mer än idag. När Sverige går som tåget har vi råd att avstå handelsvinsterna. Men ingen högkonjunktur varar för evigt.
Det kommer en tid då svenskarna åter bör få ta ställning till valutaunionen. Men det är inte aktuellt förrän vi sett hur både euro-länderna och vi som står utanför har klarat både hög- och lågkonjunktur. Folkomröstningens nej bör gälla länge än.