Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Rekordfå svenskar i FN-insatser

Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 17-19 januari bjuder traditionsenligt på ett brett spektrum av försvarsrelaterade diskussioner. På programmet står allt från människors relationer i storstädernas förorter till samarbetet i EU, från aktuella konflikter som Afghanistan till försvarsindustrins framtid.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

Norrköping2010-01-19 04:42
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det omfattande programmet berör dock inte det faktum att Sverige vid flera tillfällen under förra året noterade ett historiskt lågt deltagande i FN-ledda fredsfrämjande operationer. I månadsskiftet november-december fanns 24 svenskar i sådana insatser. Resten av utlandsstyrkan - omkring 670 personer - befann sig i EU- och Nato-kontrollerade, om än FN-sanktionerade, insatser. Sverige är dessvärre inte ensamt. I dag står EU-länderna för endast 2,3 procent av bemanningen av FN:s fredsfrämjande styrkor i Afrika. Soldater från fattiga länder som Benin och Bangladesh må göra aldrig så goda insatser, men de har varken den utbildning eller utrustning som ett svenskt förband kan ståta med. Det råder ingen tvekan om att ett större västligt engagemang skulle stärka FN:s möjligheter att verka för fred och utveckling på den konfliktdrabbade kontinenten. Krishärdar saknas inte. Den långvariga konflikten i Sudan och dess grannländer kräver internationell närvaro. Sverige gjorde en insats i Tchad under 2008 och är efterfrågat i området. I Demokratiska republiken Kongo har tolv års konflikt skördat fem miljoner dödsoffer. FN:s säkerhetsråd beslutade den 23 december att förlänga FN-insatsen i Kongo i syfte att skydda civilbefolkning och hjälppersonal samt att avväpna stridande parter och utländska väpnade grupper. FN har begärt stöd från omvärlden för att få stopp på mord, våldtäkter och stympning. Svenska FN-förbundet har i en rapport visat hur försvarsbesluten efter det kalla krigets slut har påverkat det svenska försvaret. Trots talet om ökad internationalisering av försvaret är antalet svenska soldater i utlandstjänst fortfarande lägre än under 1970- och 1990-talen. Handlingsutrymmet för de internationella insatserna hänger samman med hanteringen av andra delar av försvaret. Är det till exempel rimligt att överväga en satsning på det så kallade super-JAS-planet när utlandsstyrkans storlek uppgår till en tredjedel av den uttalade målsättningen och den nordiska snabbinsatsstyrkan är kvar på hemmaplan? Svenska FN-förbundet efterlyser besked om hur alternativen ser ut när det gäller Sveriges vilja och förmåga att efter valet 2010 dels öka utlandsstyrkans storlek, dels stärka FN:s förmåga att på marken verka för internationell fred och säkerhet.
Läs mer om