Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Rättsskipningen ska inte vara kommunal

I åldersgruppen 15-17 år finns ett mycket stort antal brottaktiva medborgare. Kvaliteten och inriktningen på de insatser och sanktioner som möter dessa unga gärningsmän vid deras första kontakter med rättsstaten är mycket viktiga. Framgång och goda resultat förebygger nämligen fortsatt kriminalitet hos ungdomarna.

Foto:

Norrköping2004-12-22 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Rättssamhället har emellertid uppträtt mycket veligt och famlande gentemot de unga lagöverträdarna. Gärningsmännen har i många fall inte nåtts av några sanktioner alls när de t ex ertappats vid stölder, skadegörelse och/eller hot - och misshandelsfall. Ärenden har avskrivits inne i administrationerna ofta utan någon som helst personlig kontakt med gärningsmännen och deras anhöriga.
I syfte att utveckla rättssamhället inom detta område tillsatte regeringen för några år sedan en Ungdomsbrottsutredning. Häromdagen presenterade utredningen sina förslag till justitieminister Thomas Bodström. Utredningen har genomförts av höga jurister, men verklighetsanknytningen är trots detta god i flera av utredningens förslag.
Skall rättsstatens arbete med de unga lagöverträdarna bli effektivt så måste insatserna individualiseras i mycket större omfattning än idag. En i övrigt skötsam gymnasieelev som råkat åka fast när han försökt att snatta en dosa snus på Konsum behöver i de flesta fall inga särskilt utvecklade sanktioner för att avhålla sig från brott framöver.

<B>En polis som "stampar med foten i golvet", ett "återbesök" på Konsum för att be chefen och medarbetarna om ursäkt för sitt snattande, ett pinsamt förhör där föräldrarna tvingas vara med och ett ännu mer pinsamt hembesök från socialtjänsten för att markera allvaret med kriminella handlingar, är i många fall helt tillräckliga insatser.</B>

För att vara på den säkra sidan kan insatserna följas upp med kallelse till två ytterligare samtal under det kommande året.
En gängkriminell ungdom som åker fast för motsvarande brott, befinner sig dock i en helt annan situation. Pojken har redan en kriminell identitet, lever redan i utanförskap till det vanliga samhället och har redan hunnit sitta i många samtal och förhör med polis och socialtjänst. För att om möjligt sätta stopp för en sådan pojkes fortsatta kriminella karriär krävs helt andra insatser än i exemplet med medelklasspojken ovan.
Individualisering är emellertid inte rättstatens bästa gren.
Ungdomsbrottsutredningen föreslår att Ungdomstjänst skall bli en påföljd i rättsstaten. Förslaget innebär - om det realiseras - att staten kommunaliserar delar av rättsskipningen. Ett sådant förfarande vore mycket tveksamt ur rättssäkerhetssynpunkt. Risken för att det blir kommunens ekonomi och kompetensnivå - och inte den unges behov av individuella insatser - som avgör ungdomstjänstens omfattning och inriktning, är mycket stor. I ungdomstjänsttänkandet finns samtidigt de möjligheter till individualisering av insatserna som är nödvändiga för ett framgångsrikt förebyggande och ingripande arbete.
Staten bör därför ta tag i trådarna från ungdomsbrottsutredningen. Men kommunalisera för guds skull inte rättsskipningen.