Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Ratad skollag helt rätt

Frihet för skolor och skolledare är mycket viktigare än några nya skollagar, tycker ledaren som därgör ger skolministern en ros för att han skrotat de förslag som fanns. Foto: Scanpix

Frihet för skolor och skolledare är mycket viktigare än några nya skollagar, tycker ledaren som därgör ger skolministern en ros för att han skrotat de förslag som fanns. Foto: Scanpix

Foto:

Norrköping2005-12-12 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ibrahim Baylan har givit upp planerna på att få igenom en ny skollag innan valet nästa år. Det gör han rätt i. Förslaget till ny lagreglering för skolan var dödfött redan när det krystades fram 1999. Skolan har inget behov av nya lagar av det slag som nu var aktuellt. Skolornas ägare och medarbetarna inom skolan behöver i stället större frihet och större ansvar.

Ledare
Större frihet i val av arbetsformer som är anpassade till de elever som går på skolan. Större ansvar att bedriva skolverksamheten på ett sådant sätt att eleverna når goda resultat. Den skollag som statsrådet Baylan nu äntligen har kastat på sophögen var vare sig frihets- eller ansvarsinriktad.

Den röda tråden i förslaget var koncentrerad på form- och s k "hurfrågor" som om de genomförts riskerat att förstärka centralstyrningen inom skolan.
Konkurrentbladets ledarredaktion diskuterar den havererade skollagen i lördagens tidning. Pennfäktarna på NT:s ledarsida tror att de borgerliga partierna kommer att gynnas av den uteblivna lagen. Ledarsidan hoppas på miljöpartiets stöd för den borgerliga skolpolitiken.

Jag tror att de har fel på den punkten. Borgerlighetens skolpolitik är nämligen ruggigt långt bort från miljöpartistiska ideal i många avseenden. Värst är folkpartiet. Partiets skolpolitiske talesman Jan Björklund har utvecklats till en politiskt konservativ nostalgiker av stora mått. Allt var, enligt Björklund och folkpartiet mycket bättre förr när betygen duggade tätt över eleverna. Statliga lektorer och inspektörer och statligt fastlagda timplaner - särskilt för historia - skall återinföras om borgerligheten vinner valet 2006. Kristdemokraterna backar upp med förslag om skoluniformer.

Miljöpartiet må - med rätta - ha tröttnat på den socialdemokratiska regeringens hållning i skollagsfrågor. Om miljöpartiet ger sig i lag med de borgerliga i skolpolitiken hamnar de dock ur askan i elden. Av de fyra borgerliga partierna är det i dag endast moderaterna som har kvar några liberala och frisinnade tendenser i sin skolpolitik. Möjligen skulle mp och m därför kunna finna några områden att samarbeta kring. Men moderaterna har sin konservativa svans i alliansen att släpa på. Därför finns det inte särskilt stort utrymme för uppgörelser mellan det gröna partiets frihetspolitik och borgerligheten.

Tanken på att styra form- och metodfrågor i dagens skola är utomordentligt förlegad. Därför är det bra att Ibrahim Baylan lagt förslaget till ny skollag i papperskorgen. Borgerlighetens alternativa skolpolitik är dock inget att ha för den som uppskattar självständiga skolor med eget ansvar för verksamheten. Det bästa som kan ske är därför att socialdemokratin lyssnar mer på miljöpartiet i fråga om skolornas ansvar och friheter.