Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Politisk hårdvaluta

Ledningar för naturgas mellan Ryssland och Ukraina är politiskt hetstoff just nu.    Foto: Pressens Bild

Ledningar för naturgas mellan Ryssland och Ukraina är politiskt hetstoff just nu. Foto: Pressens Bild

Foto:

Norrköping2006-01-02 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
USA, Kina, Ryssland och EU söker på olika sätt att säkra energi för sina industrier, samhällen och medborgare. Blir det några stora krig i framtiden kommer säkerligen tillgången på energi att vara den utlösande faktorn.

Ledare
Konflikten om naturgas mellan Ryssland och Ukraina har såväl ekonomiska som politiska dimensioner. Försäljning av gas och olja är Rysslands helt dominerande exportnäring. Ukraina betalar idag endast ungefär 25 procent av världsmarknadspriset för rysk naturgas. Subventionerna till det forna Sovjetallierade Ukraina har varit ett av många inslag i den sammansatta maktstruktur som höll samman östblocket. Ukraina vänder sig alltmer mot Europa. Det är därför ingen slump att Ryssland kräver kraftiga höjningar av priset för naturgas just nu.

Ryssland säljer mycket gas även till Europa. Ledningarna med gas avsett för Europa passerar Ukraina på sin väg ner mot EU- länderna. Rysslands beslut att strypa gasleveranserna till Ukraina om de inte får bättre betalt kan därför även påverka energitillgången i Europa.

Luftburna kraftledningar, pipelines för oja och gas och elkablar på havsbottnar binder samman länder, regioner och kulturer i ett invecklat och politiskt laddat nätverk. Få länder är helt självförsörjande på energi. De är beroende av andra länders kraftbolag och regeringar för att klara sig.

Sverige importerar och exporterar energi till och från ett antal länder. Inhemskt producerad kärn- och vattenkraft står dock för lejonparten av energiförsörjningen. Fortsatta satsningar på vindkraft och biogas är viktiga inte bara för att säkra framtida tillgång på energi. Egen energi är också politisk hårdvaluta. Regeringen agerar klokt på flera fronter i energipolitiken; kärnkraftverken ges tillstånd att öka effekten på reaktorerna, vindkraft och biogas gynnas, konkurrentbränslen till bensin uppmuntras och Perssons oljekommission kan bidra till ökad medborgerlig uppslutning för reformer och förnyelse av energipolitiken.

Sverige skall givetvis likt andra länder ingå i det internationella samarbetet och handeln med energi. Beroendet mellan länder, kulturer och världsdelar stärker stabiliteten och säkerheten i världen. Samarbete är dock bäst när det sker mellan någorlunda självständiga och jämnstarka partners. Ukrainas underläge mot Ryssland är inte en position som någon regering eftersträvar.