Persson tar täten
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ledare
På tisdagen tog statsminister Göran Persson chansen att på allvar föra in klimat- och oljefrågorna i den socialdemokratiska traditionen av samhällsbyggande reformarbete. Persson skall starta och leda en oljekommission. Det svenska samhällets oljeberoende skall brytas fram till år 2020. Oljan står idag för 30 procent av hus-och lokaluppvärmningen i Sverige. Genom en massiv mix av stimulansbidrag och skatteavdrag skall det bli attraktivt att byta ut oljepannorna mot andra och miljövänligare energikällor.
För att bryta transportsektorns oljeberoende krävs ett mycket nära samarbete mellan den svenska bil - och fordonsindustrin, staten, fackföreningsrörelsen och producenter av alternativa bränslen. Samverkan mellan staten, kapitalet och facket är en väsentlig del av det svenska och socialdemokratiska tidigare framgångsberättelse. Att nu använda denna samverkansmodell för att gripa sig an vår tids stora och existentiella utmaning är klok politik.
I sitt tal till kongressen var Persson tydlig med att han sätter sin tilltro till ny - och inte gammal teknik och till ökat - och inte minskat välstånd - i kampen mot oljeberoendet. Problemet är således inte bilen, utan bränslet. Problemet är inte värmen och ljuset i våra hus eller industriell produktion - utan dess energikällor.
Göran Persson och socialdemokratin bör göra oljekommissionens arbete och uppdrag till en huvudfråga i valrörelsen 2006. Människor över hela världen ställer oroliga frågor om klimatet. Politiker som står för trygghet och framsteg bör därför - likt Persson - anstränga sig till det yttersta för att försöka finna svar på frågorna.