Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Personliga påhopp i sjukvårdsdebatten

Landstingsrådet Paul Håkansson har fått utstå mycket hård kritik under det senaste året. Vid ett flertal tillfällen har dock gränsen mellan politisk kritik och personliga påhopp passerats med råge.

Foto:

Norrköping2004-12-20 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I en intervju med Radio Östergötland igår beskrev Paul Håkansson den ensamhet och utsatthet som han och många andra landstingspolitiker upplevt när de tar tag i kontroversiella frågor. Som ledare för landstingets majoritet har Håkansson personifierat förslagen om prioriteringslistor i vården och om neddragningar av akutverksamheten i Norrköping och Motala.

<B>Hans roll som ledande politiker har hos många människor skapat en bild av att det är "den där dj...la Håkansson" som självsvåldigt bestämt politikens inriktning.</B>

Utifrån denna bild av politikens verklighet har steget inte varit långt, för vare sig enskilda medborgare och medarbetare i vårdens verksamheter, till att förklara politikens inriktning med påståenden om kunskapsmässiga, känslomässiga och intellektuella tillkortakommanden hos landstingsrådet.
När kritiken och påhoppen har haglat som mest intensivt har dessutom, enligt Håkansson, hans ensamhet och utsatthet förvärrats av att han inte fått något nämnvärt stöd från sin partiorganisation.
Därigenom har bilden av honom som ensam (och "korkad") makthavare ytterligare förstärkts.

<B>Paul Håkansson är förvisso en profilerad och drivande politiker. Den politik han kommunicerar bygger dock på mycket stora majoriteter inom landstingspolitiken.</B>

Varje försök att beskriva landstingspolitiken i Östergötland som personliga hugskott av Håkansson är därför gravt felaktiga. Det är heller ingen tvekan om att majoritetens politik i Östergötland kan hämta stöd såväl hos riksdagen (prioriteringslistorna) som hos den medicintekniska forskningen (specialistsjukvårdens centralisering.)

<B>Landstinget i Östergötland är dessutom ett mycket välskött departement.</B>

Likt grannarna i Jönköpings landsting kännetecknas ledningen av ekonomisk effektivitet och politisk pragmatism. I sin roll som ordförande för landstingsförbundets hälso- och sjukvårdsberedning är Paul Håkansson själv en inflytelserik och aktad politiker på den nationella arenan.
Sammanfattningsvis finns det skäl att dra minst två väsentliga slutsatser av Håkanssons intervju i Radio Östergötland.
Dels har det socialdemokratiska partiet starka skäl att självkritiskt granska hur hälso- och sjukvårdspolitiken skall diskuteras i framtiden. De valda politikerna måste få väsentligt bättre stöd i sina svåra ledarroller. Det som behövs är ett mycket större engagemang från partiorganisationen.

<B>Politikens innehåll måste i framtiden vara mycket mer diskuterat med allmänheten innan kontroversiella förslag presenteras.</B>

Dels skall inte Håkanssons inlägg tolkas som om han vill undfly kritisk debatt och opinionsbildande invändningar mot delar av majoritetens politik. Debatten om akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset visade ju t ex att de kritiska invändningar som framfördes från Norrköping var så pass starka i sak att landstingsledningen beslöt modifiera sitt förslag och återöppna akuten.
Öppen och kritisk debatt är därför livsviktigt för demokrati och framsteg.
Det finns däremot starka skäl att understryka vårt gemensamma ansvar för att hyfsa det offentliga samtalet inom politiken. Personliga påhopp och hatfyllda angrepp skall hållas borta.