Över en portion curryräkor blev jag varse hoten
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Först pratade jag migrationspolitik med Barbro Holmberg i tisdags. I onsdags åt jag och några till lunch med biståndsminister Carin Jämtin. I torsdags träffade jag så förskoleminister Lena Hallengren. Migrationsfrågorna har tagit mycket plats i debatten det senaste året och hur vi agerar där kommer säkert att påverka nästa års valutgång. Förskolan likaså.
Men mitt uppvaknande den här veckan skedde när det gäller biståndsfrågorna. Biståndet hör definitivt till de frågor som riskerar att hamna i skymundan i valdebatten. Som vanligt. Det är kanske inte så konstigt. Det som är här och nu ligger högst upp i människors medvetande, mitt också. Trots att höjningen av biståndet var en av mina prioriterade frågor när jag kandiderade till riksdagen 2002 är det inte något jag har gått och tänkt på precis varje dag sedan dess. Jag har mest välkomnat att det enprocentsmål som jag och många andra drivit nu äntligen kommer att uppnås.
Över en portion curryräkor med Jämtin fick jag dock klart för mig vilka hot som faktiskt lurar i faggorna då det gäller biståndspolitiken. Om det blir en borgerlig valseger nästa år är risken att de fattigas röst i världen försvagas överhängande. Även om folkpartiet håller fanan högt emellanåt vill maktalliansens starkaste parti moderaterna dra ned vårt bistånd med absurda åtta miljarder! Mer än en fjärdedel av totalsumman. Varför talar vi inte mer om detta?
2006 kommer alltså en procent av vår BNI att gå till bistånd. I de allra fattigaste länderna spelar biståndet en helt avgörande roll för till exempel handel, investeringar, hälsa och kunskapsnivå. Det förbättrar barns och kvinnors livsvillkor. Det handlar ofta om skillnaden mellan liv och död. Allt sådant som i sin tur är avgörande för fortsatt utveckling.
Jag vill också passa på att bemöta några av de vanligaste fördomarna kring det svenska biståndet:
Vårt bistånd stöder inte korruption. Där har Sverige nolltolerans. Om korruption upptäcks agerar vi alltid snabbt och kräver återbetalning av varenda svensk krona.
Utvärdering av effektiviteten av det svenska biståndet sker löpande och av flera instanser så att vi ska kunna välja var pengarna gör störst nytta.
Vårt bistånd är inte kopplat till terrorism och terroristbekämpning. Vi arbetar med att främja fred och säkerhet genom att förändra attityder och motarbeta strukturer som ger upphov till spänningar i samhällen för att förebygga och motarbeta att väpnade konflikter uppstår.
Så. Nu var det sagt. Det låg någonstans där i bakhuvudet men biståndsministern påminde mig om förhållandena. Nu är det bara upp till oss alla att sprida den här informationen, att åter lyfta upp den internationella solidariteten på dagordningen och framför allt att belysa alternativen till den rådande biståndspolitiken. Och är det något ni vill att jag ska hälsa Jämtin är det bara att höra av sig.